Användarprofil Anna / Betyg & recensioner

Betyg & recensioner av Anna

Antal betyg: 79
Antal recensioner: 75

Shuggie Bain

1bok2katter3kopparte tycker:

8 april 2021

Det här är en berättelse från Thatcher-erans Storbritannien, en bild av en utarmad tillvaro som ekar av frustration och maktlös desperation. Det är en berättelse om en familj som går sönder.
Fadern, den oemotståndlige taxichauffören, tar ut sin frustration över livet som blev med slag och sex. När han lämnar sin fru upphör han också att vara förälder.
Den äldre systern och brodern flyr också iväg. Hon så fort hon kan, han när han inte längre har något val.
Modern, Agnes, lever ett liv som har gått från att vara spännande, löftesrikt och fyllt av möjligheter, till att vara i bästa fall ett stort "jaha", men oftast en stor besvikelse. Maktlösheten i att sitta fast i ett liv där hon vantrivs försöker hon dämpa med postordershopping och alkohol. Hon försöker vara mamma, försöker hålla skenet uppe, städa, vara prydlig.
Kvar mitt i moderns kaos finns Shuggie. Den lille pojken som inte är som de andra och som därför hamnar i ett utanförskap fullt av förminskande ord och kränkande handlingar från omgivningen.
Boken berättar om oron i en tillvaro där en bidragsutbetalning inte räcker fram till näsa och om otryggheten i en tillvaro där alla är beredda att trampa på dig för att känna sig lite större eller utnyttja dig bara för att de kan.

Det här är omskakande läsning, så hjärtslitande tragiskt. Det är en tillvaro i känslomässig och materiell misär, ändå slutar aldrig Shuggie att göra sitt yttersta för att göra det bästa möjliga av situationen. Det är det som gör att Shuggie Bain går under huden på mig, att han lyckas behålla en liten gnista av hopp.

5 av 6 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Obehaget om kvällarna

1bok2katter3kopparte tycker:

22 februari 2021

Obehaget om kvällarna har ett språk som har en fantastisk enkelhet, direkthet och självklarhet i berättandet. Samtidigt sker detta berättande på ett så vindlande och underfundigt sätt att liknelser och beskrivningar känns glimrande nya. Associationerna är så oväntade men samtidigt så naturligt självklara.
Det är ett barns sätt att skapa ordning i en kaotisk tillvaro, att förstå det som inte kan förstås.
För att kunna förklara det oförklarliga som hänt snickrar bokens berättare Jas till ett filosofiskt tankesätt med en del katastroftänkande, en portion magiskt tänkande och en enorm skuldbörda.
Obehaget om kvällarna är en väldigt bra bok. Det är också en av de obehagligaste böckerna jag läst.
Föräldrarna kan inte möta sina barn i den sorg som drabbar familjen utan lämnar Jas och hennes syskon att hantera sin förlust på egen hand. Bristen på kommunikation, empati och respekt för individens integritet omvandlar handlingar som kan ha varit menade som hjälp till rena övergrepp.
Jas blir lämnad att känslomässigt hantera livet helt på egen hand. Det gör hon så gott hon förmår. Hon är full av inlevelseförmåga och fantasi men får inte ens en antydan om stöd eller vägledning från vuxenvärlden. Företeelser som kunde fått en enkel förklaring blir stora mysterier och tillsammans med sina syskon utforskar hon dessa med handlingar som är verkligt obehagliga och direkt skadliga. De här barnen lever i en känslomässig misär där övergrepp har blivit något vardagligt.
Flera gånger har jag lagt ifrån mig boken och pausat läsningen för att den påverkar mig så starkt. Sedan fortsätter jag, för jag önskar så mycket att jag fick läsa att någon helt enkelt kunde lägga en varm filt runt Jas, ge henne en stor kram och tala om för henne att allt kan bli bättre. Det är nog det enda tänkbara scenariot som hon aldrig föreställer sig på egen hand.

4 av 4 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Två pistoler

1bok2katter3kopparte tycker:

2 november 2021

Två pistoler av Klas Östergren är en historia berättad med en intuitiv inlevelse som får den historiska gestalten Adolf Fredrik Munck med sitt fascinerande levnadsöde att framträda som en människa av kött och blod.
Våren 1831 befinner sig Munck i sitt hem i Toscana. Koleran närmar sig och han bestämmer sig för att stanna i sitt hem. Han är ensam, utblottad och gammal, så han tänker att isoleringen nog inte blir så lång ändå. Livet är enkelt, styrt av strikta rutiner och för säkerhets skull med två laddade pistoler i pottskåpet.
Den förre hovstallmästaren har inga tillgångar kvar förutom sin stolthet och sina minnen. Livet är slocknade lidelser med ett och annat ögonblick av resignation.
Alla minnen är inte vackra, men de är hans. Hans att blåsa upp i viktighet och självförhärligande.
Munck har alltid varit trogen sin kung, men framför allt sig själv. Ändå är det Gustav III och Sofia Magdalena som han har format sitt liv kring. Den unge, fattige mannen från Finland som med ambition och fingertoppskänsla lyckades stiga i graderna vid hovet för att en period bli kungens närmaste förtrogne har blivit ihågkommen för två saker. Han var den som såg till att kungaparet kunde frambringa en kronprins och han var den regeringsmedlem som förfalskade värdepapper. Själv erkänner han sig inte skyldig till något annat än girighet. När han hade möjlighet såg han om sitt hus men blev också utnyttjad och svartmålad.
Språket är skenbart enkelt och oerhört uttrycksfullt. Det är vackert och vemodigt om vidriga upplevelser. Det är insiktsfullt och inkännande om hovlivets villkor, om ränkerna, förhoppningarna och hemligheterna. Det är en stillsam och ömsint skildring av ålderdomens vedermödor.
Miljöerna ger bilder av allt från Gustav III:s lysande hov till ett Karlskrona som stinker krig och sjukdom. Människornas livsvillkor, känsloliv och sätt att tänka skildras så att de känns nära, bekanta. Deras förhoppningar, drömmar och oro berör mig så starkt.
Det här är en berättelse om hur flyktigt det är, det där livet som verkar så viktigt när det pågår.

3 av 3 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

God natt Madame

1bok2katter3kopparte tycker:

9 juni 2021

God natt Madame är en nästan sann historia om en charmig, intelligent, rapptungad och vitter dam skriven av en likaledes intelligent, rapptungad och vitter dam med en enorm charm, lätthet och elegans i sitt språk. Resultatet blev en alldeles lysande roman.
När berättelsen börjar är Anna Charlotta von Stapelmohr, Madame Schröderheim, Lotta kallad, 36 år och höggradigt gravid. Ensam, oönskad och nedstämd minns hon tillbaka på sin ungdom. Det här är berättelsen om hennes liv och hennes felsteg.
Hon var en flicka som alltid varit bortskämd och uppmuntrad i sina eskapader mer än uppfostrad av sina föräldrar. Vacker och vitter, rik och rapptungad. Anna Charlotta von Stapelmohr är allt.
Hon blir gift med Elis Schröderheim, kungens gunstling, och hamnar i Gustav III:s innersta krets. Anna Charlotta Schröderheim har inga illusioner om att hitta lyckan i äktenskapet, däremot i diktningen. Och i ett litet barn. Äktenskapet är fyllt av otrohet men också respekt och tillgivenhet.
Uppnosig och oemotståndlig är hela livet en lek fylld av hovets nöjen och verklighetsflykter. Ända tills ett av skämten slår fel, hon förargar kungen och det lustfyllda livet vid hovet får ett abrupt slut.
Sorgen visar sig, döden är ofta närvarande i form av sjukdomar, missfall och spädbarnsdöd.
Det är en ren njutning att läsa God natt Madame. Språket är perfekt avvägt, balansen mellan de nutida och de ålderdomliga uttrycken är perfekt. Det är drastiskt och dråpligt med en svärta i botten. Det har en lätthet och elegans som får vitterheten att flöda över sidorna. Burman målar upp städer, platser, rum och kök så att jag är där. Jag ser föremålen och färgerna, känner texturerna och dofterna. Beskrivningarna av klädedräkterna får mig att fnissa. Jag förflyttas till 1700-talet och jag kan inte uttrycka mig svagare än att säga att jag älskar det.

3 av 3 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

När bergen sjunger

1bok2katter3kopparte tycker

8 april 2021

Boken börjar dramatiskt med ett bombanfall över Hanoi. Hu'o'ng och hennes mormor Diêu Lan börjar en flykt som de tror är en tillfällig evakuering. Senare tänker Hu'o'ng att om hon hade vetat att det var sista gången hon såg sitt hem hade hon nog tagit med sig sina föräldrars bröllopsfoto.
Hu'o'ng var tolv år och hennes trygghet var mormodern. Det är hennes berättelser som ger flickan en fast förankring i familjens och landet Vietnams historia.
I den ena parallellberättelsen är Diêu Lan ung. Hon bildar familj och försöker klara sig och de sina genom den japanska ockupationen och den stora svälten under åren kring Andra världskriget.
Hennes man dödas och familjen splittras under den våldsamma jordreformen 1955. Den splittringen fördjupas av kriget som kommer och Diêu Lan kämpar under resten av sitt liv för att minska den.
I den andra parallellberättelsen är Diêu Lan mormor till Hu'o'ng. De två är ensamma kvar från en stor familj, var resten av familjemedlemmarna har tagit vägen vet de inte. Vietnamkriget har omöjliggjort alla möjligheter att hålla kontakten.
Diêu Lan byter yrke, från lärare till svarta börshandlare. Hon förklarar det som ett byte från att hjärntvätta elever med politisk propaganda till att tjäna pengar att återuppbygga sitt hem och sitt liv för, att köpa mat för.
När bergen sjunger ger en fängslande inblick i en kultur och ett lands historia som jag vet otroligt lite om. Med en rak, ibland nästan naivistisk berättarstil och med talande ordspråk ger boken en inblick i den vietnamesiska kulturen och sättet att tänka. Mycket är annorlunda, men mer är så likt, så allmänmänskligt. Trots krig och politiskt förtryck strävar man på för att få tak över huvudet och mat på bordet. Man sliter för att skapa sig en liten lugn vrå i en värld där det råder full storm. Inte någon gång ger Diêu Lan upp hoppet om att familjen ska återförenas, i det nya huset gör hon plats för de barn och syskon som inte har kommit hem än.
När Hu'o'ngs mamma äntligen kommer hem har hennes sinne inte kunnat ta sig loss från kriget. Hon och de andra som återvänder har en tung ryggsäck fylld av fasansfulla upplevelser att bära med sig.
När bergen sjunger är en bok som lär mig mycket och som ger mig mycket att tänka på, precis som jag vill att en bra bok ska göra.

2 av 3 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Lincoln Highway

1bok2katter3kopparte tycker:

1 juni 2022

Lincoln Highway av Amor Towles är en svepande, episk saga. Den utspelar sig i USA, rör sig fritt mellan delstaterna, fritt mellan samhällsklasserna. Här finns den mest solblekta landsbygden, de mest myllrande New Yorkgatorna och de glittrigaste nöjessalongerna.
Språket är av den där vackra, sköra sorten där känslorna finns mellan raderna och händelserna på dem. Bilderna flödar fram ur sidorna, dofterna sipprar ut och det känns som att vägdammet lägger sig runt mig. Personerna är så äkta att det känns som att jag känner dem. De är lätta att tycka om, svåra att döma trots alla sina misstag.
För de är så mycket. De är så dubbla i sin natur, så fulla av motsättningar. Det onda finns jämte det goda, det svaga intill det starka. De är vänliga, våldsamma, välmenande, lögnaktiga, självsäkra och bräckliga. De är människor i all sin storhet och obetydlighet.
Här finns Emmett som i juni 1954 kommer hem till Nebraska efter att ha avtjänat sitt straff för dråp. Själv tycker han att det är en skuld han aldrig kan betala av och många av invånarna i den lilla staden håller med honom. Han kommer hem för att ta hand om sin bror när banken tar hand om resten av arvet efter deras far. När ingenting finns kvar för dem hemma ger de sig iväg på jakt efter det de kanske har.
De får sällskap av Duchess som har växt upp på resande fot. Lärdomarna han snappat upp på vägen har gjort honom till en bondfångare som följer sina infall i samma ögonblick han får dem och gett honom en högst egensinnig känsla för rättvisa.
Woolly har en privilegierad bakgrund där allt blev serverat utom friheten han behöver. Han är för skör för att orka med att varje dag är en vardagsdag men dramat i en radioreklam är tillräckligt för att få honom att tappa andan.
Och Sally, så självklar att hon blir tagen för given utan att någonsin bli självutplånande. Så stabil att hon orkar med tyngden från andra och så stark att hon vet exakt vad hon kan förvänta sig av dem.
Vem som helst kan dyka upp, vad som helst kan hända i den här boken, och gör det också. Det är lite som att läsa ett äventyr av bröderna Cohen. Precis som Towles har de ju också inspirerats av Odyssén.
Lyckliga du som har den här läsupplevelsen framför dig!

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Mysteriet Henri Pick

1bok2katter3kopparte tycker:

24 februari 2022

I David Foenkinos Mysteriet Henri Pick spelar Biblioteket för bortglömda böcker en huvudroll. Det är en tillflyktsort för alla hemlösa manus, alla böcker som slutgiltigt refuserats.
Bibliotekarien som skapat det, Jean-Pierre Gourvec, drivs av sin kärlek till det skrivna ordet. Hans nästan övernaturliga förmåga att matcha varje läsare med rätt författare har gjort honom mycket omtyckt och när han blir sjuk vill stadens invånare glädja honom med att utöka De försummade böckernas bibliotek. Det blir ett vackert sätt att göra andras misslyckanden till hans framgång.
Men hans efterträdare har ingen tid för projektet, de refuserade böckerna står på sina hyllor och samlar damm.
Delphine Despero är en ung förlagsredaktör med en utsökt fingertoppskänsla för texter. En av hennes författares debutbok blir ett fiasko men besvikelsen lindras av deras förälskelse i varann. Under en semesterresa i Bretagne besöker de Biblioteket för bortglömda böcker och hittar ett mästerverk med titeln En kärlekshistorias sista timmar.
Den avlidne författaren är ett mysterium, en pizzabagare som aldrig visade något litteraturintresse så länge han levde. I en värld där alla vill bli kända har Henri Pick skrivit ett mästerverk utan att vilja ha något erkännande för det.
Hur enorm bokens framgång skulle komma att bli kunde ingen föreställa sig. Den blir så stor att inte alla kan tro på berättelsen om författaren Henri Pick och den sätter igång en hel räcka oanade händelser. Vi får följa flera kärlekshistoriers sista timmar, någras fortsättning och någons allra, allra första stunder. Fast ingenting är någonsin som det verkar vara.
Med charm, kvickhet och en lättsam ton är den här berättelsen en kärleksförklaring till böcker och läsning. Till alla som kämpar för att skriva, tillgängliggöra och reflektera över litteratur och till alla som helt enkelt älskar att läsa. Det är en bok som jag stänger leende och fylld av läslust.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Djuret

1bok2katter3kopparte tycker:

10 november 2021

Djuret av Lisa Taddeo är en känslomässig läsupplevelse utöver det vanliga. De mentala käftsmällarna gör så ont att jag inte kan sluta läsa. Det är en sån där bok som stannar kvar i tankarna långt efter att jag läst de sista sidorna.
Historien berättas av Joan, som på varje sida är fokus och huvudperson. Droppen som får bägaren att rinna över för henne är när en man begår självmord mitt framför henne.
Joan bestämmer sig för att söka upp den enda människan hon har kvar, Alice i Los Angeles. Det är en kvinna hon aldrig har träffat och som inte känner till hennes existens. Alltså packar hon in hela sitt liv i sin bil och ger sig iväg. Hon hamnar i en del av Kalifornien som ser ut som att man kokar meth där.
Om Joan försöker komma bort från en värld där männen anser sig ha rätt till mycket mer än de borde så har hon misslyckats.
Berättelsen är halsbrytande direkt i både ord och handling. Joan är oerhört cynisk och bitande ironisk när hon berättar om sina dåliga sidor och om sin naivitet. Om kärleken som är till förväxling lik hatet, sorgen som ligger så nära glädjen. Om vad känslor och sårbarhet kan driva en människa till att göra. Hur självdestruktiv man kan bli.
Hon registrerar omvärldens reaktioner, handlingar och åsikter, bedömer och dömer dem. Men den hon dömer hårdast är alltid sig själv.
Joan är totalt desillusionerad inför livet. Hon spelar spelet fast hon vet att det är helt på andras, oftast männens, villkor.
I antydningar och bisatser får man glimtar av Joans historia som gör det svårt att lägga ifrån sig boken. Där finns sorger så stora att hon vill hämnas på hela världen. Där finns svaren på frågorna som väcks under berättelsens gång och som är så mycket svårare och svartare än jag hade kunnat föreställa mig.
Berättelsen om Joans liv slingrar sig fram. Även om stigen hon följer är gropig och stenig är hon obönhörligen på väg. Framåt, mot upplösningen. Befrielsen eller undergången.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej

Skriv och bränn

1bok2katter3kopparte tycker:

10 november 2021

Skriv och bränn av Sharon Jones är en härligt säregen bok. För det första är den inte till för att läsas, utan för att skriva i. Tankarna går osökt till en sån där Mina vänner-bok som man hade som barn, men den här är inte till för någon annan är den som skriver i den. Det är helt enkelt en bok som är till för att man ska lära känna sig själv, på djupet.
Det är information som inte ska delas, enbart behållas för sig själv. Det handlar om att gå inåt i stället för att fundera över ytan. Det är en bok som är allt som sociala medier inte är men ändå har den blivit ett globalt TikTok-fenomen.
Skriv och bränn kan liknas vid en intervju med sig själv. Man kan besvara frågorna ärligt, man kan vara kreativ med sanningen eller bara svara på skoj, det är helt upp till den som skriver. Det handlar om hur ärlig man vågar vara när ingen ser på.
Boken är en blandning av roliga nonsenssidor, tankeexperiment och distinkt formulerade frågor för att skapa självreflektion. När man fattar pennan i handen dess tryck mot pappret skapar den där speciella känslan som aldrig kan ersättas av tangenttryckningar skapas en möjlighet att lära sig nya saker om sig själv, och att göra sig av med en del negativa tankar.
Sharon Jones fick idén till den här boken efter ett samtal med sin dotter om vad som är viktigt i livet. Det resulterade i en möjlighet för alla som vill, orkar och vågar att fundera över vem man har varit, vem man är just nu och vem man vill bli. Själv funderar jag på en och annan i min närhet som har stor chans att få en sån här bok i julklapp.

1 av 1 personer tyckte att den här recensionen var till hjälp.

Var den här recensionen till hjälp?   Ja  |  Nej