Betyg & recensioner av Monica O Kolkman
Antal betyg: 10
Antal recensioner: 10
Överenskommelser
Fullpoängare!
Simona Ahrnstedt har lyckats att få till en välskriven driven berättelse, med intressanta karaktärer och en miljö som är ny för läsaren (slutet av 1800-talet).
En mycket romantisk berättelse och med bra sexskildringar, utan att det blir fånigt.
Och jag erkänner villigt; jag kunde inte lägga ned boken. Läste halva natten.
Jag älskar sådana här böcker, när man sugs in i dess eget lilla universum och fastnar där för ett tag.
Jag ska göra dig så lycklig
Tidstypisk studie med charm
Anne B Ragde flyttar oss skickligt till 1960-talet och en ny bostadsrättslänga i Trondheim, med alla dess familjer och livsöden. Miljöskildringen är närmast fulländad utan att det blir tråkigt. Man får sig allt tilldelat i småportioner genom karaktärernas handlingar. Bra gestaltat med andra ord. Känner nästan lukten av nybonade golv...
Det är en kompakt roman, men man hinner få inblick i invånarnas liv, längtan och sorger. Det levs, älskas, behandlas illa och skvallras.
Och precis som i Berlinerpopplar-triologin kommer där en tvist på slutet.
Charmigt och läsvärt!
Den enögda kaninen
Annorlunda spänningsroman
Den Enögda Kaninen är liksom Vincent Franke en annorlunda spänningsroman. Fokuserar på "förövarna". Får en att sympatisera med dem, även om en del av dem är ganska udda, rentav obehagliga.
Tragiken ligger som en tung mantel över berättelsen. Man vet redan från början att det kommer att gå ut helvete, ändå läser man, för man måste ju veta veta hur.
Språket känns förvånansvärt fulländat för att komma från en så ung författare. Det stack ut redan i Vincent Franke, men har mognat i Den Enögda Kaninen. Det bådar gott. Hoppas Christoffer har mycket i skrivbordslådan, för jag tror att vi är många som vill läsa mer.
Innan tuppen gal
Allan Willny har skrivit en driven "själavårdsroman",...
Allan Willny har skrivit en driven "själavårdsroman", inspirerad av engelska författaren Susan Howatch, som är svår att lägga ifrån sig. Jag har läst Allan Willnys två tidigare böcker med behållning, men det här är definitivt den bästa. I berättelsen varvas nutid och dåtid, och de olika personernas öde, på ett snyggt sätt, och samtidigt är det ett driv i berättelsen som gör att man läser vidare, eftersom man vill ha svar på den fråga man ställer sig i början; vad har hänt? Klassiskt tema, men det fungerar.
Betvingade
Godis för romantikälskare som kräver lite mer
Betvingade är godis för romantikälskare som kräver lite mer.
Och vad är då lite mer?
Jo, framför allt ett drivet språk och få döda moment. Spänning. Det är sträckläsning som gäller.
Därtill en intrig som är lite annorlunda. Den innehåller lite mer än tjejen som möter A-killen och kämpar för att få honom.
I stället möter vi två personer som ogillar varandra intensivt (även om viss kroppslig lust finns med redan tidigt) och tvingas lära känna varandra.
Och så de erotiska scenerna. Måste säga något om dem.
Har du som läsare nolltolerans mot sex i böcker, läs inte.
Alla vi andra, som suktar efter lite hetta, kan njuta. Det här är ROMANCE och Simona Ahrnstedt. Punkt.
Lyckohjulet
Hade kunnat bli något
Med en duktig redaktör och ordentlig korrekturläsning hade Lyckohjulet kunnat bli en bra spänningsroman. Romanidéen är det inget större fel på.
Men nu fastnar man som läsare i ett språk som inte flyter, främst pga att kommatecken sätts på de mest osannolika ställen. Redan i presentationen av boken hittar man meningar som: "Där han stod kunde han inte se, om det fanns någon döende eller död person, och tog därför ytterligare några steg in i båten".
Att perspektiven ändras stup i kvarten gör berättelsen rörig och jag vet inte hur många gånger jag läste att någon "drog fingrarna genom håret" el likn. Alla detaljrika beskrivningar, som dessutom ofta upprepar sig, stoppar upp flödet.
Hade faktiskt förväntat mer av en författare som ger ut sin fjärde bok.
Möt mig i Estepona
Om när det förflutna hinner i kapp
Huvudpersonen Peter har ett mörkt förflutet, som frun givetvis inte om, och som till slut når i fatt honom. Nu måste han sona det han gjort.
Men han blir lite platt som karaktär. Han verkar vara i chock hela tiden; för att de har hittat honom och pga vad han "måste" göra, för att sona det han gjort tjugotalet år tidigare. Han upprepar sig hela tiden när han talar, och det blir smått irriterande.
Han griper inte riktigt tag som karaktär, vet inte riktigt vad han vill (förutom att skydda familjen).
Berättelsen är stundtals så driven, och så komprimerad, att den känns för kort. Jag skulle vilja lära känna karaktärerna bättre. Nu "hann" jag inte riktigt med det, innan berättelsen tog slut.
Helt okej som underhållning, som spännande avkoppling, men den saknar det djup jag hade förväntat mig av Åke Edwardson. Dock uppskattar jag det nya greppet. Sverige översköljs fortfarande av deckare, men bra thrillers är det ont om. Och det är ett plus att den utspelar sig utanför Sverige.
Här ligger jag och blöder
Rapp, humoristisk och med stort allvar i botten.
Det var länge sedan jag läste en riktig ungdomsbok. Den här gav mersmak.
Rapp, humoristisk och med stort allvar i botten.
Maja, sjutton år, skär av sig toppen av tummen precis i början av boken. Därför ligger hon och blöder. Men hon blöder inombords också. Speciellt på grund av att allt inte är som det ska med hennes mamma. I själva verket är hon försvunnen.
Nej, det här är ingen kriminalgåta för ungdomar. Det är en ren och skär relationsroman. Men det är rysligt spännande ändå. Jag sträckläste. Njöt av språket.
Här ligger jag och blöder fick Augustpriset. Mycket välförtjänt.
I havet finns så många stora fiskar
Skrämmande och viktig bok
Sara Lövestams debut Udda gav mersmak, och jag såg fram emot nästa roman.
Udda hade feelgoodkänsla medan I havet finns så många stora fiskar har thrillersmak. Det är stundtals riktigt obehagligt. Att våga skriva om pedofiler är dessutom modigt. Finns det något svårare ämne?
Karaktärerna är återigen Lövestams starka sida. I denna roman har Iakttagaren en stor roll. En person, man eller kvinna, håller koll på saker och ting, tex vad som händer utanför dagiset mittemot. Iakttagaren har av olika skäl valt leva isolerad. Tills något händer på förskolan som påminner om något som hände Iakttagarens vän för många år sedan. Och ett agerande blir tvingas fram, för att skydda våra mest sårbara; barnen vars skyddsnät fungerar dåligt.
Det finns fler hjältar i historien, men mer ska jag inte avslöja här.
Det är en obehaglig, men viktig bok. Och synnerligen läsvärd.
Att skriva - En hantverkares memoarer
Ett måste för alla som vill skriva
Denna bok är ett måste för alla som inte kan låta bli att skriva. King skriver om sin egen kamp att bli publicerad och har förklarar noga hur varje verktyg i verktygslådan ska användas.
Och även om du som aldrig har läst Kings skönlitterära alster, och aldrig kommer att göra det; Att Skriva kan du ändå ha enormt mycket nytta av.
Rekommenderas varmt!