Jag köpte boken på spanska för att
1. jag studerar aktivt spanska
2. min erfarenhet är att Paulo Coelho skriver, i spansk översättning från portugisiska, ett enkelt men ändå nyansrikt språk som passar oss med begränsade kunskaper i spanska. Därför köpte jag boken utan att egentligen veta vad som väntade.
Boken "Once minutos" handlar om en ung kvinna som söker kärleken, och till slut når fram, men först efter en karriär som prostituerad om än med särskilda egna krav, som i sak respekteras(?). Iaf framstår det som hon slipper det mesta av den misär som förknippas med prostitution. Titeln 'elva minuter' är vald från den genomsnittliga presterade tid som åtgår för ett köpt samlag efter avdrag för pre- och postludier.
Paulo Coelho går in i denna myrstack utan att i sak ta ställning, utan motiverar sitt ämnesval från yttre omständigheter där han fått signaler om 'hur det går till' och han väljer att skildra hur den prostituerade verkligheten också kan se ut. Hans grepp låter de berörda kvinnorna komma till tals, och även att det i denna udda verklighet finns både gott och ont. Skall prostitution alltid fördömas?
Respekten för de kvinnor som kommit att bli prostituerade, oavsett orsak, motiverar författarens intresse, men för mig som läsare kvarstår att mitt val av bokköp väsentligen var lyckat som en spansk språkövning.
