Wild Palms

Born in 1897 in New Albany, Mississippi, William Faulkner was the son of a family proud of their prominent role in the history of the south. He grew up in Oxford, Mississippi, and left high school at fifteen to work in his grandfather's bank. Rejected by the US military in 1915, he joined the Canadian flyers with the RAF, but was still in training when the war ended. Returning home he studied at the University of Mississippi and visited Europe briefly in 1925. His first poem was published in The New Republic in 1919. His first book of verse and early novels followed, but his major work began with the publication of The Sound and the Fury in 1929. As I Lay Dying (1930), Sanctuary (1931), Light in August (1932), Absalom, Absalom! (1936) and The Wild Palms (1939) are the key works of his great creative period leading up to Intruder in the Dust (1948). During the 1930s, he worked in Hollywood on film scripts, notably The Blue Lamp, co-written with Raymond Chandler. William Faulkner was awarded the Nobel Prize for Literature in 1949 and the Pulitzer Prize for The Reivers just before his death in July 1962.

There is no writer living who can play upon a scene the rich and Rembrandtesque flame that Faulkner commands

1. 3/5

   En första läsning av Faulkner

   Första gången jag låter ögonen vila över William Faulkner text och efter en del research (läser innantill) är han en författare som ofta betraktas som en av modernismens svåråtkomliga giganter. I The Wild Palms får jag som förstagångsläsare en tydlig känsla för varför. Här korsas två berättelser som vid första mötet ter sig separata men vars flätade struktur väver en subtil men kraftfull kommentar kring mänsklig frihet, eller illusionen om den. "Wild Palms" är berättelsen som bultar av begär. Doktorn Harry och Charlottes flykt är drömsk, febrig och obevekligt full av tvivel. Här är språket ordrikt, diskuterande meningar som fångar psykologisk hetta med poetisk ton. Passionen är naken men samtidigt sliten, sorglig och fruktansvärt självisk. I kontrast står "Old Man", där en namnlös fånge kämpar mot naturens blinda krafter i form av en översvämning för att rädda en gravid kvinna. Berättelsen är återhållen och innehåller mycket bibliskt i sin symbolik med floden. Fången talar knappt, hans hjälteinsats sker i tyst resignation. Här är friheten inte något som eftersträvas, utan snarare något som kastas på honom för att sedan tas ifrån honom. Där Wild Palms skriker, viskar Old Man. Det gör läsningen till en sorts pendelrörelse mellan överdådigt och spartanskt, skillnaden mellan impuls och plikt. Det är äldre, inte så förklarande, ett elegant upplägg, men också en åldrande svaghet. Just denna konstruktion upplevs lite som en belastning. När jag som läsaren just dragits in i den ena berättelsen rycks man abrupt in i den andra. Den emotionella investering som byggts upp i ena berättelsen måste pausas i väntan på nästa kapitel. Det skapar för mig en ojämn rytm som jag har svårt att uppskatta. En konstnärlig idé som kräver tålamod och ibland kostar i engagemang när bokens fabriksinställning är på shuffle. Dessutom kan man snabbt mot slutet ana en viss tematisk övertydlighet. Att båda berättelserna slutar i fängelse, båda innehåller ett barn, båda ställer frihet mot undergång, det finns stunder då man önskar att Faulkner litat mer på den dumme läsarens förmåga att dra paralleller. Lätt att säga i modern tid, nästan fult att ens antyda. Men ärligheten och storhetsvansinnet hos recensent får kliva över tröskeln här. Jag faller heller inte helt på knä för Faulkners förmåga att gestalta passionens pris i ett moraliskt korsstygn av kärlek, skuld och förfall. Och det ska erkännas, med handen på hjärtat, att vissa karaktärsbyggen känns aningen suddiga eftersom detaljarbetet inte riktigt har åldrats väl. Från dåtiden förvirrande familjeband till dagens fokus på sexuelläggning, kaffebeställning och pronomen. Favoriten i boken blir ändå partiet i Old Man där Faulkner visar att han har en tydlig känsla för absurditet och för människans maktlöshet inför naturens vilja.

   Hjortronhyllan

   06 juli 2025