Det blå ankaret

”I salen gick dansen; men i det halfskumma rökrummet sutto några herrar som icke dansade. De yngre hade hvita blommor i knapphålen, de äldre hade ordnar. I ett soffhörn satt en man litet för själf; han satt helt tyst och log som åt en lycklig dröm. Hans ansikte var brunt, men hans panna var hvit. Hans frack var lika korrekt som någon annans, och han hade också en hvit blomma i knapphålet. Men vänstra handen, som hängde ned öfver soffkarmen, var tatuerad med ett blått ankare.”

Hjalmar Söderberg (1869-1941) anses som en av Sveriges främsta stilister och är känd för sina stockholmsskildringar vid sekelskiftet, med bland annat romanen Doktor Glas (1905), och sin novellkonst. Hjalmar Söderberg skrev flertalet romaner, kåserier och novellsamlingar, och hans verk ges alltjämt ut på nytt. Hans känsla för stämningar och eviga ämnen såsom kärlek och samvete gör honom till en ständigt aktuell författare.

Novellen Det blå ankaret utkom för första gången 1903 i novellsamlingen Främlingarna.