Kunskap beskrivs ofta som avgörande för samhälle och medborgare, gärna under etiketten "Kunskapssamhället". Men hur kan vi skriva den vetenskapliga kunskapens kulturhistoria? Med hjälp av fem fallstudier från det tidiga 1900-talet diskuterar Staffan Bergwik kunskapens sammanhang och spelplatser. Studierna behandlar den arge oceanografsonen Hans Pettersson och den mäktige Svante Arrhenius, men också kvinnor som är doldisar i kunskapshistorien: Sveriges första kvinnliga docent i experimentell fysik Eva von Bahr, kemisten Naima Sahlbom och geologhustrun Ebba Hult De Geer. Hur hänger vetenskap och identitet ihop? Vad har kunskap med makt och individuella livsval att göra? Vilken är relationen mellan vetenskap och det omgivande samhället? Och framförallt: vad innebär det att betrakta kunskap som något historiskt? "Kunskapens osynliga scener" frilägger överraskande och glömda rötter till dagens vetenskap, till skillnad från gängse skildringar av naturvetenskapernas ständiga segertåg. Staffan Bergwik är idéhistoriker vid Stockholms universitet.

Kunskap beskrivs ofta som avgörande för samhälle och medborgare, gärna under etiketten "Kunskapssamhället". Men hur kan vi skriva den vetenskapliga kunskapens kulturhistoria? Med hjälp av fem fallstudier från det tidiga 1900-talet diskuterar Staffan Bergwik kunskapens sammanhang och spelplatser. Studierna behandlar den arge oceanografsonen Hans Pettersson och den mäktige Svante Arrhenius, men också kvinnor som är doldisar i kunskapshistorien: Sveriges första kvinnliga docent i experimentell fysik Eva von Bahr, kemisten Naima Sahlbom och geologhustrun Ebba Hult De Geer. Hur hänger vetenskap och identitet ihop? Vad har kunskap med makt och individuella livsval att göra? Vilken är relationen mellan vetenskap och det omgivande samhället? Och framförallt: vad innebär det att betrakta kunskap som något historiskt? "Kunskapens osynliga scener" frilägger överraskande och glömda rötter till dagens vetenskap, till skillnad från gängse skildringar av naturvetenskapernas ständiga segertåg. Staffan Bergwik är idéhistoriker vid Stockholms universitet.

Kunskap beskrivs ofta som avgörande för samhälle och medborgare, gärna under etiketten "Kunskapssamhället". Men hur kan vi skriva den vetenskapliga kunskapens kulturhistoria? Med hjälp av fem fallstudier från det tidiga 1900-talet diskuterar Staffan Bergwik kunskapens sammanhang och spelplatser. Studierna behandlar den arge oceanografsonen Hans Pettersson och den mäktige Svante Arrhenius, men också kvinnor som är doldisar i kunskapshistorien: Sveriges första kvinnliga docent i experimentell fysik Eva von Bahr, kemisten Naima Sahlbom och geologhustrun Ebba Hult De Geer. Hur hänger vetenskap och identitet ihop? Vad har kunskap med makt och individuella livsval att göra? Vilken är relationen mellan vetenskap och det omgivande samhället? Och framförallt: vad innebär det att betrakta kunskap som något historiskt? "Kunskapens osynliga scener" frilägger överraskande och glömda rötter till dagens vetenskap, till skillnad från gängse skildringar av naturvetenskapernas ständiga segertåg. Staffan Bergwik är idéhistoriker vid Stockholms universitet.