En tjuv lever växelvis som man och som kvinna, och blir folkhjälte på kuppen. En androgyn uppfattas som flicka ibland, pojke ibland, och blir älskad av alla hen träffar. Ett äkta par byter plats, men det gör hustrun till en idealkvinna och maken till en svekfull bedragerska. Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller en mängd beskrivningar av människor som växlar, överskrider och utmanar kön. Där finns kvinnor som har varit män, män som har varit kvinnor, androgyner som varken är män eller kvinnor och andra som är både män och kvinnor, samtidigt eller om vartannat. Ändå har det inte pratats så mycket om translitteratur och ingen har skrivit någon svensk translitteraturhistoria. Förrän nu. I doktorsavhandlingen "Transformationer" analyseras bland annat stortjuven Lasse-Majas självbiografi, C.J.L. Almqvists klassiker "Drottningens juvelsmycke" och spänningsförfattaren Aurora Ljungstedts "Moderna typer". Det är en bred sammanställning av translitterära traditioner, men också en diskussion om läsningens möjligheter. "Transformationer" beskriver transmotiv under århundradet innan "trans" blev ett begrepp, en diagnos och en identitet. Det vi i dag kallar transidentiteter och -uttryck är sentida begrepp, som uppstod först under 1900-talet. Men långt innan dess har det funnits personer som överskridit könsgränser. Historien är full av människor som vi i dag skulle kalla transpersoner. Och skönlitteraturen är full av porträtt av dem. Hur skildras könsöverskridanden i äldre skönlitteratur? Hur kan vi läsa sådana texter idag? Och vad om något har 1800-talslitteraturen att göra med dagens transidentiteter? Sam Holmqvist är litteraturvetare vid Uppsala universitet och har tidigare bland annat varit förläggare på Rosenlarv förlag. "Transformationer: 1800-talets svenska translitteratur genom Lasse-Maja, C.J.L. Almqvist och Aurora Ljungstedt" är hens doktorsavhandling.
