Vår tid präglas alltmer av frågor om minne och glömska, historiekonsumtion och historielöshet. Det talas om kulturella och kollektiva minnen. Men vilka betydelser läggs i begrepp som det kulturella minnet? Hur skiljer sig ett sådant "minne" från det mer allmänna begreppet "historia"?
Den aktuella vändningen mot minnet griper tillbaka på en teoretisk men också etisk-politisk uppmärksamhet mot det förflutna som något mer än vad historievetenskapen i traditionell mening kan förmedla. Här inbegrips också praktiker, tekniker och institutioner, som monument, museum och arkiv. Inom en kulturs "minne" ryms också det som inte når arkiven men ändå är avgörande för upprätthållande av kulturell identitet och historia. Hit hör inte först och främst det individuella minnet, utan just de sätt på vilka människor i gemenskap uppbär, bevarar och vidareför det förflutna.
Antologin "Mellan minne och glömska" är den första introduktionen på svenska till det fält som på engelska omnämns som "cultural memory studies". Den samlar en rad nyckeltexter till en mångfacetterad forskningsinriktning som tar sin början i Maurice Halbwachs sociologiska analyser av det kollektiva minnet under mellankrigstiden, över Pierre Noras inflytelserika definition av "minnesplatser" och Jan och Aleida Assmanns begrepp "kulturellt minne", fram till aktuella diskussioner om mångförgrenade och resande minnen. Boken inleds med en lång essä av redaktörerna Johan Redin och Hans Ruin om det kulturella minnets förvandlingar.
