Wolfram Eilenbergers "Frihetens lågor" låter oss följa fyra filosoferande och skrivande kvinnor under de mörka åren 1933–1943: Simone de Beauvoir, Simone Weil, Hannah Arendt, Ayn Rand. Mot bakgrund av erfarenheterna av totalitarism, landsflykt och krig försöker de reda ut frågor av både politisk och existentiell karaktär. Hur olika de än var – revolutionären och senare kristna mystikern Simon Weil å ena sidan, den jag-förhärligande och elitistiska Ayn Rand å den andra – förenades de, enligt Eilenberger, i sina ansträngningar att komma till klarhet om frihetens villkor, om det spänningsfyllda förhållandet mellan jaget och de andra.
Efter kriget skulle Simone de Beauvoir komma att lägga en grund för vår tids feminism med "Det andra könet" (1949), medan Hannah Arendt i "Totalitarismens ursprung" (1951), som inledde hennes bana som en av 1900-talet viktiga politiska tänkare, försökte förstå rötterna till den katastrof som hon genomlevt. Ayn Rand, som emigrerat till USA från Sovjetunionen, fick efter stor möda sin roman "Urkällan" utgiven 1943. Den skulle komma att sälja i miljonupplagor och göra henne till en libertariansk föregångsgestalt. Beauvoirs studiekamrat Simone Weil, lika kompromisslös i sitt liv som i sitt tänkande, svalt sig till döds i ett engelskt sanatorium 1943, efterlämnande ett rikt politiskt och religiöst författarskap. Om henne sade Albert Camus att hon var ”vår tids enda stora ande”.
"Frihetens lågor" väver på ett sinnrikt sätt samman dessa fyra livsöden och ger oss en konkret bild av samspelet mellan liv och tänkande.
Wolfram Eilenberger är författare och filosof. 2018 utkom han med "Zeit der Zauberer", en bok om filosofins stora årtionde 1919–1929, för vilken han belönades med Bayerischer Buchpreis och Prix du Meilleur Livre Étranger.
