Främlingsfientliga och extremt nationalistiska krafter blir starkare i Europa, men EU:s reaktioner är påfallande svaga. Samarbetet bygger på en paradox: tuffa krav om mänskliga rättigheter ställs på länder som vill bli medlemmar, men motsvarande regler gäller inte för stater som redan är med.
   I Europas svaga hjärta gräver Annika Ström Melin i Europasamarbetets okända historia och ställer en fråga som är högaktuell i debatten i hela EU: ska unionen få gripa in när ett medlemsland sätter grimma på yttrandefriheten och urholkar rättsstatens oberoende?
   Ström Melin beskriver utvecklingen från den historiska Europakongressen i Haag 1948 till dagens Ungern, träffar gamla aktivister som hoppades att människorätten skulle bli hjärtat i Europa, resonerar om varför marknaden istället blev samarbetets grundbult och ställer frågor till ansvariga i Budapest.
   Slutsatsen är att den pågående europeiska krisen inte enbart är ekonomisk, utan i högsta grad existentiell.

Främlingsfientliga och extremt nationalistiska krafter blir starkare i Europa, men EU:s reaktioner är påfallande svaga. Samarbetet bygger på en paradox: tuffa krav om mänskliga rättigheter ställs på länder som vill bli medlemmar, men motsvarande regler gäller inte för stater som redan är med.
   I Europas svaga hjärta gräver Annika Ström Melin i Europasamarbetets okända historia och ställer en fråga som är högaktuell i debatten i hela EU: ska unionen få gripa in när ett medlemsland sätter grimma på yttrandefriheten och urholkar rättsstatens oberoende?
   Ström Melin beskriver utvecklingen från den historiska Europakongressen i Haag 1948 till dagens Ungern, träffar gamla aktivister som hoppades att människorätten skulle bli hjärtat i Europa, resonerar om varför marknaden istället blev samarbetets grundbult och ställer frågor till ansvariga i Budapest.
   Slutsatsen är att den pågående europeiska krisen inte enbart är ekonomisk, utan i högsta grad existentiell.

Främlingsfientliga och extremt nationalistiska krafter blir starkare i Europa, men EU:s reaktioner är påfallande svaga. Samarbetet bygger på en paradox: tuffa krav om mänskliga rättigheter ställs på länder som vill bli medlemmar, men motsvarande regler gäller inte för stater som redan är med.
   I Europas svaga hjärta gräver Annika Ström Melin i Europasamarbetets okända historia och ställer en fråga som är högaktuell i debatten i hela EU: ska unionen få gripa in när ett medlemsland sätter grimma på yttrandefriheten och urholkar rättsstatens oberoende?
   Ström Melin beskriver utvecklingen från den historiska Europakongressen i Haag 1948 till dagens Ungern, träffar gamla aktivister som hoppades att människorätten skulle bli hjärtat i Europa, resonerar om varför marknaden istället blev samarbetets grundbult och ställer frågor till ansvariga i Budapest.
   Slutsatsen är att den pågående europeiska krisen inte enbart är ekonomisk, utan i högsta grad existentiell.