Sänder på tusen kanaler : Om borderline och dess nära samband med bipolär sjukdom och ADHD

Omarbetad och fördjupad version, 2013

Sänder på tusen kanaler är en självbiografi om hur livet och vardagen rasar samman gång på gång men byggs upp igen, och det hårda arbetet med att få pusslet att falla på plats.
Det är en krass skildring av psykiatrin och den tunna linjen mellan sjukt och friskt, sanning och självkritik, realism och drömmar.
Boken beskriver närgånget och kompromisslöst en mammas dilemma i den djupaste fasen av en depression: att vara tvungen att leva för att inte skada sina barn, men tro att fortsatt existens skadar dem.
Den tar oss med på en hisnande färd mellan himmel och helvete blandad med en vardag vi alla kan identifiera oss med: Från Luciafirande på dagis till hängsnaror på låst psykiatrisk avdelning, från frisörbesök till narkos innan elchocksbehandling, från förtvivlan till eufori, från ett liv på stupet till en öppning, en räddning, en karta över vägen ut.

Sänder på tusen kanaler används som referenslitteratur vid ett flertal utbildningar och har legat till grund för en djupare förståelse av borderline, bipolär sjukdom, ADHD och psykisk ohälsa från både allmänhet, profession, drabbade och deras anhöriga.

«En helt fantastiskt läsvärd bok!!! Lade inte den ifrån mig förrän jag läst den från pärm till pärm!»
 

«Sträckläste hela boken. Underbar, skrämmande, triggande, stark och otroligt igenkännande i vissa delar.»
 

«Din historia berör mig så djupt. Tack för att jag fått läsa den. Jag har gråtit, haft ståpäls, känt sorg och ångest.»
 

«När jag läste din text så reste sig håret på mina armar och det tycker jag säger en hel del...........faan va bra!»
 

«Jag är djupt berörd. Berörd av ditt liv. Berörd av orden och formuleringarna du använt dig av för att beskriva det. Överväldigad av känslorna de lockade fram. Berörd av igenkänning.»
 

«Självutlämnande och välskriven bok. Vilket liv! Jag förstår att du måste få skriva av dig för att komma vidare. Du kan säkert också hjälpa andra att förstå hur man fungerar när det är som svartast.»