Jan Andersson, som föddes 1936 i Stockholm, kommer från arbetarmiljö. De värderingar han där tidigt fick i sig har blivit bestående hos honom. Det speglas i bokens innehåll.
 Boken innehåller till mycket stor del ”personliga” referat av vad andra har skrivit. Referaten är således inte skrivna med objektivitet som främsta ledstjärna. Utan Andersson återger framför allt sådant som han finner intressant och värdefullt och som ligger i linje med hans egna värderingar och uppfattningar. Om så inte är fallet redovisas detta i regel i en kommentar.
 På så sätt behandlas en mångfald olika frågor: mer breda som exempelvis religion, vårt ekonomiska system, arbete och sysselsättning, djupnande klyftor, den digitala teknologins utveckling, klimat och miljö och mer specifika som ”flyktingfrågan”, ”skolfrågan”, spricker EMU?, finns det även andra universa?, är vi ensamma i universum?
 Som bakomliggande och övergripande i det Andersson skriver kan sägas ligga två frågor:
Vad är av betydelse för människan och människans utveckling? – och här framhåller han den så kallade ”Förmågemodellen” och
Vilket samhälle vill vi ha? – här betonar han önskvärdheten av att vi skaffar oss en attraktiv vision, provisorisk utopi eller samhällsideal att sträva mot.
Andersson har skrivit detta fortlöpande under några år. Bidragen är daterade och sammanförda i fem ”samlingar” i kronologisk ordning; i boken kommer de dock i omvänd tidsföljd. Varje ”samling” är försedd med en innehållsförteckning och någon form av läsanvisning. Ett tips kan vara att du ser på innehållsförteckningarna som ett ”smörgåsbord” och tar för dig – och läser – det du tror du är intresserad av.
 De fem ”samlingarna” föregås av ett avsnitt som är en slags summering av vad Andersson tycker och tror om olika frågor. Dessa är dock inte, som han själv säger, ”huggna i sten”. Han kan alltså komma att ompröva dem. Detta kan ske antingen genom att han själv vid en förnyad prövning och samhällets utveckling kommer fram till en annan uppfattning, eller att andra överbevisar honom om att han har fel. En del av hans värderingar kan nog också verka provocerande för vissa. Boken bör därför kunna ge underlag till åtskilliga samtal och diskussioner.

Jan Andersson är utbildad civilingenjör inom lantmäteri. Han har dock aldrig arbetat inom Lantmäteriet eller annan förrättningsverksamhet. Utan han har till allra största delen befunnit sig i kommunal verksamhet med bostadsförsörjning, exploa­tering och fysisk planering som huvudsakliga verksamhetsområden. Den längsta yrkesverksamma tiden var han fastighetsdirektör i Linköpings kommun.

Jan Andersson, som föddes 1936 i Stockholm, kommer från arbetarmiljö. De värderingar han där tidigt fick i sig har blivit bestående hos honom. Det speglas i bokens innehåll.
 Boken innehåller till mycket stor del ”personliga” referat av vad andra har skrivit. Referaten är således inte skrivna med objektivitet som främsta ledstjärna. Utan Andersson återger framför allt sådant som han finner intressant och värdefullt och som ligger i linje med hans egna värderingar och uppfattningar. Om så inte är fallet redovisas detta i regel i en kommentar.
 På så sätt behandlas en mångfald olika frågor: mer breda som exempelvis religion, vårt ekonomiska system, arbete och sysselsättning, djupnande klyftor, den digitala teknologins utveckling, klimat och miljö och mer specifika som ”flyktingfrågan”, ”skolfrågan”, spricker EMU?, finns det även andra universa?, är vi ensamma i universum?
 Som bakomliggande och övergripande i det Andersson skriver kan sägas ligga två frågor:
Vad är av betydelse för människan och människans utveckling? – och här framhåller han den så kallade ”Förmågemodellen” och
Vilket samhälle vill vi ha? – här betonar han önskvärdheten av att vi skaffar oss en attraktiv vision, provisorisk utopi eller samhällsideal att sträva mot.
Andersson har skrivit detta fortlöpande under några år. Bidragen är daterade och sammanförda i fem ”samlingar” i kronologisk ordning; i boken kommer de dock i omvänd tidsföljd. Varje ”samling” är försedd med en innehållsförteckning och någon form av läsanvisning. Ett tips kan vara att du ser på innehållsförteckningarna som ett ”smörgåsbord” och tar för dig – och läser – det du tror du är intresserad av.
 De fem ”samlingarna” föregås av ett avsnitt som är en slags summering av vad Andersson tycker och tror om olika frågor. Dessa är dock inte, som han själv säger, ”huggna i sten”. Han kan alltså komma att ompröva dem. Detta kan ske antingen genom att han själv vid en förnyad prövning och samhällets utveckling kommer fram till en annan uppfattning, eller att andra överbevisar honom om att han har fel. En del av hans värderingar kan nog också verka provocerande för vissa. Boken bör därför kunna ge underlag till åtskilliga samtal och diskussioner.

Jan Andersson är utbildad civilingenjör inom lantmäteri. Han har dock aldrig arbetat inom Lantmäteriet eller annan förrättningsverksamhet. Utan han har till allra största delen befunnit sig i kommunal verksamhet med bostadsförsörjning, exploa­tering och fysisk planering som huvudsakliga verksamhetsområden. Den längsta yrkesverksamma tiden var han fastighetsdirektör i Linköpings kommun.

Jan Andersson, som föddes 1936 i Stockholm, kommer från arbetarmiljö. De värderingar han där tidigt fick i sig har blivit bestående hos honom. Det speglas i bokens innehåll.
 Boken innehåller till mycket stor del ”personliga” referat av vad andra har skrivit. Referaten är således inte skrivna med objektivitet som främsta ledstjärna. Utan Andersson återger framför allt sådant som han finner intressant och värdefullt och som ligger i linje med hans egna värderingar och uppfattningar. Om så inte är fallet redovisas detta i regel i en kommentar.
 På så sätt behandlas en mångfald olika frågor: mer breda som exempelvis religion, vårt ekonomiska system, arbete och sysselsättning, djupnande klyftor, den digitala teknologins utveckling, klimat och miljö och mer specifika som ”flyktingfrågan”, ”skolfrågan”, spricker EMU?, finns det även andra universa?, är vi ensamma i universum?
 Som bakomliggande och övergripande i det Andersson skriver kan sägas ligga två frågor:
Vad är av betydelse för människan och människans utveckling? – och här framhåller han den så kallade ”Förmågemodellen” och
Vilket samhälle vill vi ha? – här betonar han önskvärdheten av att vi skaffar oss en attraktiv vision, provisorisk utopi eller samhällsideal att sträva mot.
Andersson har skrivit detta fortlöpande under några år. Bidragen är daterade och sammanförda i fem ”samlingar” i kronologisk ordning; i boken kommer de dock i omvänd tidsföljd. Varje ”samling” är försedd med en innehållsförteckning och någon form av läsanvisning. Ett tips kan vara att du ser på innehållsförteckningarna som ett ”smörgåsbord” och tar för dig – och läser – det du tror du är intresserad av.
 De fem ”samlingarna” föregås av ett avsnitt som är en slags summering av vad Andersson tycker och tror om olika frågor. Dessa är dock inte, som han själv säger, ”huggna i sten”. Han kan alltså komma att ompröva dem. Detta kan ske antingen genom att han själv vid en förnyad prövning och samhällets utveckling kommer fram till en annan uppfattning, eller att andra överbevisar honom om att han har fel. En del av hans värderingar kan nog också verka provocerande för vissa. Boken bör därför kunna ge underlag till åtskilliga samtal och diskussioner.

Jan Andersson är utbildad civilingenjör inom lantmäteri. Han har dock aldrig arbetat inom Lantmäteriet eller annan förrättningsverksamhet. Utan han har till allra största delen befunnit sig i kommunal verksamhet med bostadsförsörjning, exploa­tering och fysisk planering som huvudsakliga verksamhetsområden. Den längsta yrkesverksamma tiden var han fastighetsdirektör i Linköpings kommun.