Författaren Bo I. Cavefors förord till Jean Genets Rosenmiraklet.

Om Rosenmiraklet:

I Rosenmiraklet [1946] återger Jean Genet sina erfarenheter inifrån franska fängelser på tjugo-, trettio- och fyrtiotalen.
Det blir mer en världsförklaring än en bekännelse. Den katolska moraliska ordning som Genet inpräntats sedan barnsben återkastas i en inverterad version, där en mördare dyrkas som ett helgon. Kedjorna på den dödsdömde mördaren och våldtäktsmannen Harcamone förvandlas till vita rosor inför berättarens hänförda blick.
De brutala övergreppen på ungdomsanstalten i Mettray minns Genet i ett paradisiskt ljus, medan fängelset Fontevrault alltid var den helgedom mot vilken hans barndomsdrömmar steg upp.
Genets till stor del självbiografiska roman kastar inte bara om alla moraliska värden, den hör också till de mest fysiska och sensuella kärleksdiktningarna i världslitteraturen.

Författaren Bo I. Cavefors förord till Jean Genets Rosenmiraklet.

Om Rosenmiraklet:

I Rosenmiraklet [1946] återger Jean Genet sina erfarenheter inifrån franska fängelser på tjugo-, trettio- och fyrtiotalen.
Det blir mer en världsförklaring än en bekännelse. Den katolska moraliska ordning som Genet inpräntats sedan barnsben återkastas i en inverterad version, där en mördare dyrkas som ett helgon. Kedjorna på den dödsdömde mördaren och våldtäktsmannen Harcamone förvandlas till vita rosor inför berättarens hänförda blick.
De brutala övergreppen på ungdomsanstalten i Mettray minns Genet i ett paradisiskt ljus, medan fängelset Fontevrault alltid var den helgedom mot vilken hans barndomsdrömmar steg upp.
Genets till stor del självbiografiska roman kastar inte bara om alla moraliska värden, den hör också till de mest fysiska och sensuella kärleksdiktningarna i världslitteraturen.

Författaren Bo I. Cavefors förord till Jean Genets Rosenmiraklet.

Om Rosenmiraklet:

I Rosenmiraklet [1946] återger Jean Genet sina erfarenheter inifrån franska fängelser på tjugo-, trettio- och fyrtiotalen.
Det blir mer en världsförklaring än en bekännelse. Den katolska moraliska ordning som Genet inpräntats sedan barnsben återkastas i en inverterad version, där en mördare dyrkas som ett helgon. Kedjorna på den dödsdömde mördaren och våldtäktsmannen Harcamone förvandlas till vita rosor inför berättarens hänförda blick.
De brutala övergreppen på ungdomsanstalten i Mettray minns Genet i ett paradisiskt ljus, medan fängelset Fontevrault alltid var den helgedom mot vilken hans barndomsdrömmar steg upp.
Genets till stor del självbiografiska roman kastar inte bara om alla moraliska värden, den hör också till de mest fysiska och sensuella kärleksdiktningarna i världslitteraturen.