Tiden mellan de två världskrigen, 19181939, beskrivs ofta som en period av bakslag för kvinnors rätt till arbete. I Försörjd av sin hustru presenteras en annan syn på perioden. Trots den höga arbetslösheten ökade gifta kvinnors förvärvsarbete. Inom den statliga arbetslöshetshjälpen ålades kvinnor försörjningsplikt för sina arbetslösa män och barn. De uppmanades att ge sig ut och söka arbete. Med utgångspunkt i statens betoning av gifta kvinnors roll som familjeförsörjare kan kvinnors väg till medborgarskap ses på nya sätt.

Tiden mellan de två världskrigen, 19181939, beskrivs ofta som en period av bakslag för kvinnors rätt till arbete. I Försörjd av sin hustru presenteras en annan syn på perioden. Trots den höga arbetslösheten ökade gifta kvinnors förvärvsarbete. Inom den statliga arbetslöshetshjälpen ålades kvinnor försörjningsplikt för sina arbetslösa män och barn. De uppmanades att ge sig ut och söka arbete. Med utgångspunkt i statens betoning av gifta kvinnors roll som familjeförsörjare kan kvinnors väg till medborgarskap ses på nya sätt.

Tiden mellan de två världskrigen, 19181939, beskrivs ofta som en period av bakslag för kvinnors rätt till arbete. I Försörjd av sin hustru presenteras en annan syn på perioden. Trots den höga arbetslösheten ökade gifta kvinnors förvärvsarbete. Inom den statliga arbetslöshetshjälpen ålades kvinnor försörjningsplikt för sina arbetslösa män och barn. De uppmanades att ge sig ut och söka arbete. Med utgångspunkt i statens betoning av gifta kvinnors roll som familjeförsörjare kan kvinnors väg till medborgarskap ses på nya sätt.