Berlin i mitten av 1970-talet. En delad och fångad stad som lockar en ung skådespelerska från Istanbul, tyngd av minnena från militärdiktaturen i hemlandet men med en stor dröm: att fördjupa sig i Bertolt Brechts teaterkonst på Volksbühne i Östberlin. Hon reser från kollektivet i västberlinska Kreuzberg genom gränspassagerna och förbi muren till teatern i öst för att arbeta tillsammans med bland andra Heiner Müller.
Självbiografiskt tecknar Emine Sevgi Özdamar ett intensivt, färgstarkt och kanske det mest klarsynta porträttet någonsin av ett Berlin som inte längre finns och som allt färre minns. Det är berättelsen om kollektivkompisarna i väst och deras östra vänner i Pankow, de turkiska invandrarna i Kreuzberg, de politiska händelserna under den tyska hösten, små och stora kärlekshistorier och framförallt kärleken till teatern, som för henne tillbaka till livet.
Emine Sevgi Özdamar var verksam som skådespelare i Turkiet, men efter militärkuppen 1971 kunde hon inte fortsätta arbeta. Tack vare sitt intresse för Brechts teater och kontakten med en schweizisk bokhandlare fick hon 1976 börja som regiassistent vid Volksbühne i Östberlin. Emine Sevgi Özdamar har skrivit fem böcker på tyska och belönats med bland annat Ingeborg Bachmann- och Adalbert von Chamisso-priset. Med Sällsamma stjärnor stirrar mot jorden introduceras hon nu på svenska.
