Är symfoniorkestrarna tillbakablickande och inåtvända förvaltare av ett marginaliserat konstmusikarv? Eller kan de erövra en starkare position? De står inför ett vägval. Det kan leda till att en rad orkestrar läggs ner, men det kan också leda till en förnyelse av orkesterkulturen. (Ett kapitel ur antologin Framtiden är nu.)
