I Sverige råder en vedertagen syn på folkrörelser som en viktig del i den demokratiska utvecklingen. Många gånger beskrivs ideella föreningar som demokratiskolor. Men vilken demokratisyn är det egentligen som förmedlas i föreningar?

I denna bok undersöker historikern Niklas Hill vad som händer mellan raderna i utbildningsmaterial för föreningsutveckling. Avhandlingen bygger på ett omfattande källmaterial som aldrig tidigare har undersökts systematiskt.

Det visar sig att många handböcker lägger stor vikt på mötesteknik och att följa regler, men inte nödvändigtvis på att alla får möjlighet att delta på lika villkor i praktiken. På så sätt utbildar handböckerna snarare demokratitekniker än demokrater. Med tiden ses dock medlemmar mer som deltagare och mindre som mötespublik.

Många som har fått sin föreningskunskap från äldre handböcker är fortfarande ideellt aktiva. Dessa handböcker har därmed en inverkan på dagens civilsamhälle som inte ska underskattas. Denna avhandling är därför oumbärlig för alla som vill förstå generationsskillnader i synen på hur föreningar ska drivas.

I Sverige råder en vedertagen syn på folkrörelser som en viktig del i den demokratiska utvecklingen. Många gånger beskrivs ideella föreningar som demokratiskolor. Men vilken demokratisyn är det egentligen som förmedlas i föreningar?

I denna bok undersöker historikern Niklas Hill vad som händer mellan raderna i utbildningsmaterial för föreningsutveckling. Avhandlingen bygger på ett omfattande källmaterial som aldrig tidigare har undersökts systematiskt.

Det visar sig att många handböcker lägger stor vikt på mötesteknik och att följa regler, men inte nödvändigtvis på att alla får möjlighet att delta på lika villkor i praktiken. På så sätt utbildar handböckerna snarare demokratitekniker än demokrater. Med tiden ses dock medlemmar mer som deltagare och mindre som mötespublik.

Många som har fått sin föreningskunskap från äldre handböcker är fortfarande ideellt aktiva. Dessa handböcker har därmed en inverkan på dagens civilsamhälle som inte ska underskattas. Denna avhandling är därför oumbärlig för alla som vill förstå generationsskillnader i synen på hur föreningar ska drivas.

I Sverige råder en vedertagen syn på folkrörelser som en viktig del i den demokratiska utvecklingen. Många gånger beskrivs ideella föreningar som demokratiskolor. Men vilken demokratisyn är det egentligen som förmedlas i föreningar?

I denna bok undersöker historikern Niklas Hill vad som händer mellan raderna i utbildningsmaterial för föreningsutveckling. Avhandlingen bygger på ett omfattande källmaterial som aldrig tidigare har undersökts systematiskt.

Det visar sig att många handböcker lägger stor vikt på mötesteknik och att följa regler, men inte nödvändigtvis på att alla får möjlighet att delta på lika villkor i praktiken. På så sätt utbildar handböckerna snarare demokratitekniker än demokrater. Med tiden ses dock medlemmar mer som deltagare och mindre som mötespublik.

Många som har fått sin föreningskunskap från äldre handböcker är fortfarande ideellt aktiva. Dessa handböcker har därmed en inverkan på dagens civilsamhälle som inte ska underskattas. Denna avhandling är därför oumbärlig för alla som vill förstå generationsskillnader i synen på hur föreningar ska drivas.