I det fuktiga gräset hade hon legat om inte solen stått så högt, om inte den lilla gummibåten på väg in mot ankringsplatsen ljudlöst följt honom i samma takt. Om inte solen stått så högt hade hon legat där i gräset som hårt vispad grädde och med ett par vita strumpbeklädda ben rakt upp som ett V och nedstuckna i det vita som smakar mörk choklad i spetsen.En agentroman - hon har ett tvingande uppdrag...Spion i ett förhållande. Förrädare trogen mot vem? Men om hon älskar honom...Färden går in i det förflutna,samtiden, det sexuella...Scener flämtar förbi från Europa och Nordamerika. Shortcuts - roadmovieVem bevakar, förråder vem har kontroll?Säkerhetstjänster...politik...relationer...styr våra livBjörn Rosenqvist född i Huskvarnajournalist i NorrlandStockhom. Gymnasielärare.Nu Göteborgare.Lektörsutlåtande, BTJSäregen roman i ett flertal stilar. Ger intryck av att vara flera olikskrivna noveller, samlade till en bok, som därigenom saknar verklig enhetlighet. Som huvudperson får vi dock uppfatta en manschauvinistisk man som säger sig konsumera kvinnor, men som reser genom livet med en kvinna som han åtrår och älskar med i alla upptänkliga situationer. Dessa delar av romanen associerar jag till den på 1960-talet nya franska romanen med Alain RobbeGrillet som galjonsfigur. Rosenqvists stil präglas i dessa delar av nästan extatiska, aldrig sinande, kaskader av ord och infall, som framförs i ett slags böljande rytm. Den nämnda nya franska romanen skulle programenligt vara politiskt oengagerad. Detta gäller dock inte alls Rosenqvist, vars andra still är kommunistiskt insperarade pamfletter, som han varvar med berättelsen om mannen som är på flykt med kvinnan som kommer att förråda honom. I sista kaptlet lanseras ännu en stil agentromanens, men i klasskampens tecken.Olle GrönstedtMedlem i Sveriges Författarförbund (SFF)
