Knutagårds bok handlar om principer för det lokala hemlöshetsarbetets organisering. Han undersöker hur socialarbetare sorterar klienter i olika kategorier, hur de uppfattar klienternas vilja och motivation att göra en boendekarriär samt sambandet mellan klientkategorier och de boendealternativ som skapas.
Det sociala arbetet med hemlösa framkallar ambivalens hos socialarbetare, som ofta tvingas välja boendelösningar som de själva anser är undermåliga men ändå bättre än den hemlöshet som klienten befinner sig i. Den boendeform som klienten hänvisas till är ofta varken den lämpligaste eller den mest önskvärda, utan den som finns tillgänglig här-och-nu. Socialarbetarnas möjligheter att agera begränsas av tillgången på bostäder, gällande lagstiftning, organisatoriska förutsättningar och av deras egna uppfattningar om hemlösa klienters problem. Det finns därmed skäl till varför det sociala arbetet organiseras som det gör men vilka skäl leder fram till vilken organisering?
Det är här som socialarbetare, på grund av hemlöshetsarbetets organisering, blir skälens fångar. Socialarbetare möter på förhand bestämda rutiner, regelverk och avskiljningsprinciper som de förhåler sig till genom att kategorisera sina klienter så att de passar in i organisationen.
Boken är författarens doktorsavhandling i socialt arbete.
