I Den klara upplysningen går Ibn Juzayy (d. 741/1340) igenom islams grundläggande trossatser i tre delar: den första delen om Gud; den andra delen om profeterna, änglarna och följeslagarna; den tredje delen om livet efter detta, inklusive domedagen, paradiset och helvetet. Verket utmärks dels av att Ibn Juzayy undviker sakfrågor varom det råder meningsskiljaktigheter mellan olika muslimska inriktningar och dels av att han nästintill uteslutande baserar sina förklaringar och argument på koranverser. Verkets tydliga resonemang och välavvägda struktur samt dess fokus på grundläggande trossatser gör det lämpligt som introduktion till islamisk teologi.

I Den klara upplysningen går Ibn Juzayy (d. 741/1340) igenom islams grundläggande trossatser i tre delar: den första delen om Gud; den andra delen om profeterna, änglarna och följeslagarna; den tredje delen om livet efter detta, inklusive domedagen, paradiset och helvetet. Verket utmärks dels av att Ibn Juzayy undviker sakfrågor varom det råder meningsskiljaktigheter mellan olika muslimska inriktningar och dels av att han nästintill uteslutande baserar sina förklaringar och argument på koranverser. Verkets tydliga resonemang och välavvägda struktur samt dess fokus på grundläggande trossatser gör det lämpligt som introduktion till islamisk teologi.

I Den klara upplysningen går Ibn Juzayy (d. 741/1340) igenom islams grundläggande trossatser i tre delar: den första delen om Gud; den andra delen om profeterna, änglarna och följeslagarna; den tredje delen om livet efter detta, inklusive domedagen, paradiset och helvetet. Verket utmärks dels av att Ibn Juzayy undviker sakfrågor varom det råder meningsskiljaktigheter mellan olika muslimska inriktningar och dels av att han nästintill uteslutande baserar sina förklaringar och argument på koranverser. Verkets tydliga resonemang och välavvägda struktur samt dess fokus på grundläggande trossatser gör det lämpligt som introduktion till islamisk teologi.