Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola – serie

Svensk forskning om språk i arbetslivet intresserar sig alltmer för vård och omsorg. Delvis hänger detta samman med en förändrad arbetssituation för de vårdanställda, som medfört ökande krav på kommunikation i arbetet. Personalen förväntas bland annat kunna dokumentera sina insatser, bemöta patienter på ett servicemässigt korrekt sätt och informera olika målgrupper om svåra eller känsliga ämnen. Texterna i denna volym handlar om flera olika yrkesgrupper inom vården: om läkare, barnmorskor, sjuksköterskor verksamma vid sjukvårdsrådgivningen, undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorgen samt telefonoperatörer som tar emot färdtjänstbeställningar. Detta speglar hur vårdsektorn ser ut idag: många olika kompetenser behöver samverka och kommunicera, samtidigt som de språkliga utmaningar som möter de vård-anställda blir alltmer komplicerade och krävande. Patienten sätts också i ökande grad i centrum, vilket gör att kommunikation som arbetsredskap är något som behöver medvetandegöras. Bokens författare är verksamma som språkforskare och intresserade av olika aspekter av språk och kommunikation i vården. I sina bidrag analyserar de normer som styr hur språket används i samtal och texter, liksom hur språket bygger upp och fungerar i olika kontexter. Författarna intresserar sig också för hur språkvetenskapens analysområde gränsar till och överlappar andra vetenskaper, som vårdvetenskap och samhällsvetenskap. Här framtonar ett mångvetenskapligt fält där delvis nya metoder kan behöva utvecklas. Denna utveckling är ett genomgående tema för samtliga bidrag i den här boken.

Systemisk-funktionell lingvistik (SFL) är idag en av de mest livaktiga teoribildningarna inom tillämpad språkvetenskap i Norden. Denna volym, där sex språkforskare medverkar med var sitt bidrag, är ett led i det pågående arbetet med en systemisk-funktionell beskrivning av de nordiska språken. Volymen innehåller både allmän teoriutveckling och empiriska analyser. Bland annat föreslås en modell som visar hur det är möjligt att analysera texters deltagande i praktiker och aktiviteter. Det ges också konkreta exempel på hur registeranalys kan användas inom språkundervisningoch skrivkurser. Även en multimodal analys av bloggar finns bland volymens artiklar.

Hur har den nordiska forskningen om språk och kön växt fram och hur ser fältet ut idag? Vilka är de teoretiska och metodiska utmaningar vi har att tackla i framtiden? Den åttonde nordiska konferensen om språk och kön ägde rum på Södertörns högskola den 10 och 11 oktober 2013 och ägnades åt dessa frågor. I Könskonstruktioner och språkförändringar publiceras tio artiklar från konferensen. Volymen visar på den bredd som finns inom ämnet, men också på trender och tendenser som dagens forskare särskilt intresserar sig för. Ett starkt tema i konferensvolymen är feministisk språkpolitik, och fler artiklar rör det nya pronomenet hen. Men det finns också artiklar som berör forskningsfältets framväxt i Norden och mer framåtblickande bidrag om hur forskningen kan bli en del av den antidiskriminerande politiska aktivismen av idag.

Språkbruk ligger till grund för många av de föreställningar och tolkningar som vi dagligen gör av oss själva och andra. Kategoriseringar ingår därmed som byggstenar i de kunskapsdiskurser som styr hur vi agerar med och mot varandra, t.ex. när någon blir diskriminerad. Både social kategorisering och diskrimninering är tätt förknippade med vårt sökande efter identitet, åt oss själva eller andra, med tillhörande värderingar. Sambandet mellan social kategorisering och språkbruk är därmed på flera olika sätt nära sammankopplat och värt en nämrare granskning. Alla bidrag i den här antologin har ambitionen att närma sig en sådan granskning, och de syftar till att visa på vilket sätt språk är en oundgänglig faktor i den sociala analysen av diskriminering. De medverkande författarna har gjort sina undersökningar utifrån olika material, olika analysmetoder och delvis olika teorier.

Språk och identitet var temat för ASLA:s symposium som hölls på Södertörns högskola under två dagar i maj 2014. Under symposiet kunde vi ta del av ett fyrtiotal bidrag av föreläsare som rapporterade från forskning inom ett stort antal områden. I flertalet bidrag låg fokus på språkets roll för identitetsskapande processer i arbetsliv, utbildning eller medier. Sammantaget visade bidragen att det språkvetenskapliga fältet erbjuder en rad olika metoder för att analysera språkets roll i konstruktionen och förhandlingen av identitet. I flera bidrag kopplas identitet till flerspråkighet och lärande, medan andra rör identitet och flerspråkighet i arbetslivet, till exempel de nya krav på litteracitet som förändrade organisationsformer för med sig. Tretton av symposiebidragen presenteras i den här volymen. De flesta undersökningarna är gjorda på svenskt språkområde, men till symposiet kom glädjande nog även föredragshållare från en rad andra länder.

Hur kan kritik förstås i ett språkvetenskapligt sammanhang? Vad innebär det att inta en kritisk forskarposition som språkvetare? Vad kan man som text- och diskursanalytiker rikta sin kritik mot? Denna antologi tar ett samlat och bredare grepp om konceptet kritik inom språkvetenskaplig text- och diskursanalys med ett särskilt fokus på en svenskspråkig kontext. Boken innehåller såväl teoretiska diskussioner av kritikbegreppet som kritiska empiriska analyser. I bidragen analyseras sociala och samhällsrelevanta fenomen såsom feminism, nyliberalism, rasism och propaganda utifrån kritiska perspektiv. De empiriska analyserna bygger på vitt skilda skriftspråkliga såväl som multimodala material. Bland annat presenteras kritiska analyser av nationella prov för gymnasiet, reklam för banker, IKEA-kataloger, vårdprogram för ätstörningar och synen på samiska barns språkundervisning. Boken ger en samlad bild av aktuell kritisk text- och diskursanalytisk forskning och avser även att bidra till den teoretiska utvecklingen av fältet.

The term linguistic ethnography was introduced at the beginning of the millennium to describe a large number of studies that made use of ethnographic methods of data collection and analysis to talk about context when studying language use, practices and ideologies. The six chapters in this edited collection were among the forty papers presented in the Sixth Conference on Explorations in Ethnography, Language and Communication, at Södertörn University in 2016 and they all have a focus on methodology. A preface is included written by Karin Tusting, convenor of the Linguistic Ethnography Forum at Lancaster University. This volume is the seventh edition, and first to include contributions written in English, in the Södertörn Discourse Studies series (Text- och samtalsstudier) from Södertörn University.