Obligatorisk läsning. Mycket bra story. Fast illustrationer och layout känns lite daterad, men så är det ju en gammal serieroman...
Henry S
5/5
Hiroshimakatastrofen ur ett barns perspektiv.
Den enkla mytbildningen, bilden av den japanska asiaten som en anonymiserad nationalistisk fanatiker kastas omkull i Nakazawa serieföljetong om sin hjälte och sitt alter ego - pojken Gen. Vi känner igen oss själva i människornas lidanden. Det var inte alla japaner som trodde på krigets nödvändighet. På samma sätt som nazismen förvrängt bilden av Tyskland har bilden av Japan deformerats av japansk nationalism. När Nakazawa genom barnet Gen låter oss bli vittne till Hiroshimakatastrofen på nära håll identifierar vi oss med offrens lidande. Det blir också tydligt hur dålig och otillräcklig information vi fått i Europa om hur USA behandlade folket som förlorade kriget i Asien. Det var segermakten USA som gav oss bilden av japanerna som en främmande kultur. Jag köpte alla böckerna genom Bokus men tyckte det var svårt att se ordningsföljden på böckerna. Vore fint med en bättre presentation där ordningsföljden framgår tydligt!
Dr L
4/5
Intressant skildring!
Första delen om "Barefoot Gen" är en intressant skildring om Japan under andra världskriget fram till atombomben över Hiroshima. När jag läste boken slog det mig hur lite jag vet om både krigsmotståndarna och om hur folk i allmänhet hade det i Japan under denna tid. I denna manga-berättelse möter vi vanliga människor som försöker anpassa sig till krigssituationen, men även hur krigsretorik och krigspraktik påverkar deras dagliga tillvaro. Andra detaljer framkommer också, som synen på familj och kön. Att boken är tecknad i en något nedtonad manga-stil är ingen nackdel. Jag har ibland svårt för de olika våldsbeskrivningarna, men jag tror att det snarast handlar om att jag inte är helt van vid genren. Det som är allra bäst med "Barefoot Gen" är att den handlar om den lilla människan i den stora konflikten som blir förfärlig och samtidigt synlig genom tecknade bilder. På det viset kan "Barefoot Gen" jäföras med Art Spiegelmans <a href="/b/9780394747231.html"><i>Maus</i></a>.
Obligatorisk läsning. Mycket bra story. Fast illustrationer och layout känns lite daterad, men så är det ju en gammal serieroman...
Henry S
5/5
Hiroshimakatastrofen ur ett barns perspektiv.
Den enkla mytbildningen, bilden av den japanska asiaten som en anonymiserad nationalistisk fanatiker kastas omkull i Nakazawa serieföljetong om sin hjälte och sitt alter ego - pojken Gen. Vi känner igen oss själva i människornas lidanden. Det var inte alla japaner som trodde på krigets nödvändighet. På samma sätt som nazismen förvrängt bilden av Tyskland har bilden av Japan deformerats av japansk nationalism. När Nakazawa genom barnet Gen låter oss bli vittne till Hiroshimakatastrofen på nära håll identifierar vi oss med offrens lidande. Det blir också tydligt hur dålig och otillräcklig information vi fått i Europa om hur USA behandlade folket som förlorade kriget i Asien. Det var segermakten USA som gav oss bilden av japanerna som en främmande kultur. Jag köpte alla böckerna genom Bokus men tyckte det var svårt att se ordningsföljden på böckerna. Vore fint med en bättre presentation där ordningsföljden framgår tydligt!
Dr L
4/5
Intressant skildring!
Första delen om "Barefoot Gen" är en intressant skildring om Japan under andra världskriget fram till atombomben över Hiroshima. När jag läste boken slog det mig hur lite jag vet om både krigsmotståndarna och om hur folk i allmänhet hade det i Japan under denna tid. I denna manga-berättelse möter vi vanliga människor som försöker anpassa sig till krigssituationen, men även hur krigsretorik och krigspraktik påverkar deras dagliga tillvaro. Andra detaljer framkommer också, som synen på familj och kön. Att boken är tecknad i en något nedtonad manga-stil är ingen nackdel. Jag har ibland svårt för de olika våldsbeskrivningarna, men jag tror att det snarast handlar om att jag inte är helt van vid genren. Det som är allra bäst med "Barefoot Gen" är att den handlar om den lilla människan i den stora konflikten som blir förfärlig och samtidigt synlig genom tecknade bilder. På det viset kan "Barefoot Gen" jäföras med Art Spiegelmans <a href="/b/9780394747231.html"><i>Maus</i></a>.
Obligatorisk läsning. Mycket bra story. Fast illustrationer och layout känns lite daterad, men så är det ju en gammal serieroman...
Henry S
5/5
Hiroshimakatastrofen ur ett barns perspektiv.
Den enkla mytbildningen, bilden av den japanska asiaten som en anonymiserad nationalistisk fanatiker kastas omkull i Nakazawa serieföljetong om sin hjälte och sitt alter ego - pojken Gen. Vi känner igen oss själva i människornas lidanden. Det var inte alla japaner som trodde på krigets nödvändighet. På samma sätt som nazismen förvrängt bilden av Tyskland har bilden av Japan deformerats av japansk nationalism. När Nakazawa genom barnet Gen låter oss bli vittne till Hiroshimakatastrofen på nära håll identifierar vi oss med offrens lidande. Det blir också tydligt hur dålig och otillräcklig information vi fått i Europa om hur USA behandlade folket som förlorade kriget i Asien. Det var segermakten USA som gav oss bilden av japanerna som en främmande kultur. Jag köpte alla böckerna genom Bokus men tyckte det var svårt att se ordningsföljden på böckerna. Vore fint med en bättre presentation där ordningsföljden framgår tydligt!
Dr L
4/5
Intressant skildring!
Första delen om "Barefoot Gen" är en intressant skildring om Japan under andra världskriget fram till atombomben över Hiroshima. När jag läste boken slog det mig hur lite jag vet om både krigsmotståndarna och om hur folk i allmänhet hade det i Japan under denna tid. I denna manga-berättelse möter vi vanliga människor som försöker anpassa sig till krigssituationen, men även hur krigsretorik och krigspraktik påverkar deras dagliga tillvaro. Andra detaljer framkommer också, som synen på familj och kön. Att boken är tecknad i en något nedtonad manga-stil är ingen nackdel. Jag har ibland svårt för de olika våldsbeskrivningarna, men jag tror att det snarast handlar om att jag inte är helt van vid genren. Det som är allra bäst med "Barefoot Gen" är att den handlar om den lilla människan i den stora konflikten som blir förfärlig och samtidigt synlig genom tecknade bilder. På det viset kan "Barefoot Gen" jäföras med Art Spiegelmans <a href="/b/9780394747231.html"><i>Maus</i></a>.
