En ljuvlig bok, så full av kärlek, värme och hopp. Djuren får verkligen vara de stora personligheter de är (lika olika individer som människorna, på gott och ont...) Fastän jag inte läst spanska särskilt länge, rycks jag med i historien. Gråter och skrattar om vartannat. Sepúlveda måste verkligen älska djur, speciellt katter! De beskrivs med en sådan värme och fantasi, och jag har lätt att tro på att de verkligen tänker och fungerar som i boken. Människan får sig en känga på olika sätt, inte minst i början då en fiskmåsmamma dör på grund av oljan i havet. Men även en del ros, som poeten som hjälper katterna i slutet av boken. Ett lyft för djuren! Den här historien visar tydligt att vi alla är djur och att vi kan hjälpa varandra. Alla borde läsa den.

Karin