Utbrändheten ur en ny vinkel

Boken tar sin början mitt i hemlösheten. Dagarna rör sig i ett ryckigt tempo och det är svårt att veta hur mycket tid som har gått då de enda punkterna som håller ihop handlingen är olika fynd av matrester och ibland en filt eller utgånget vin som författaren hittar under sina nattliga vandringar. Ibland händer det mer ovanliga saker som han kommer ihåg och inkluderar i historien. Han träffar olika kufar, vissa vänliga men de flesta störande eller rent av kanske farliga. Han ser en motorcykelförare krascha in i ett hus och reagerar inte, han börjar känna att han inte finns till. Så fortsätter boken, uppdelad mellan tre olika perioder under "försvinnandet": den första hemlösheten, den andra hemlösheten och slutligen tiden på sjukhusets slutna behandlingsavdelning för alkoholister och narkomaner. Det är en på många sätt ovanlig berättelse och det är svårt att förstå vad som driver protagonisten mer än att uppfylla sina direkta behov men under ett par avsnitt får man skymtar av vad som drev honom bort från sitt tidigare liv som familjefar och det krävande arbetet som mangaka (mangatecknare). Det är en historia om hur utbrändhet kan se ut i en annan kultur och när den utbrände gör helt andra val än de vi är vana vid. Istället för att söka hjälp drar han sig undan från sitt liv och låter händelserna ha sin gång.

Matteo