Alla djur verkar älska Tjavva. Hästarna blir som förhäxade när hon lägger handen på dess mular och gårdshunden följer henne vart hon än går. Det är inte normalt, tycker Are Jurdason. Det är hans djur och de ska lyda honom, inte Tjavva som måste arbeta som träl på gården. Näsvis är hon också, när hon tittar friborna i ögonen med ryggen rak, istället för att lydigt slå ner blicken. Kanske håller hon på med svartkonst och magi?
Are önskar att han vore känd i hela Nordanlandet. När han hör att de otäcka naggnoserna härjar i skogarna börjar han planera hur han möta dem och bli berömd för att ha besegrat dem. Vad varken han eller Tjavva vet, är att hon också kommer att bli indragen i detta äventyr.
'Det är ett imponerande romanbygge Elisabeth Hjortvid arbetar med i böckerna om Tjavva, trälflickan i en nordisk forntid. I 'Tjavva' (1988) och den fristående fortsättningen Tjavva på Långvind framträder en hel värld med kuster och fjällandskap befolkade av djur, människor och säregna varelser.'
-Gunilla Boren, Dagens Nyheter
Elisabeth Hjortvid var en svensk författare som verkade i ett flertal genrer och skrev för både barn och vuxna. Ridning var en stor del av hennes liv, vilket också syns i hennes bokproduktion. Många av hennes verk handlar om hästar, livet i stallet och naturen.
I det karga fjällandskapet bor Tjavva. Vildmarken kan vara farlig för den som inte vet hur man ska bete sig, men Tjavva är van att vara i naturen. Ibland är det människorna som är mer hjärtlösa. Tjavva har dessutom en fantastisk förmåga att handskas med olika djur, som hjälper henne ute på de äventyr hon hamnar i.
