Som en följeslagare till nyöversättningen av Ulysses har Erik Andersson skrivit en bok om arbetet kring översättningen. Här får vi ta del av översättningens vedermödor, både med konkreta exempel ur översättarvardagen och mer generella spörsmål. Dessutom sätter Andersson, med hjälp av sitt eget starka förhållande till Irland och dess litteratur, in romanen i dess irländska sammanhang, samt studerar dess första mottagande. Dag ut och dag in med en dag i Dublin skildrar ett fyra år långt arbete med den enda dag då Ulysses utspelar sig, den 16 juni 1904. En oemotståndlig bok som förenar rafflande behind-the-scenes från översättarens verkstad med Erik Anderssons oefterhärmliga humor och goda humör.

”Jag kommer in, hänger av mig, snörar upp kängorna, hämtar vattenkokaren, tar på sandalerna, går bort till pentryt, spolar upp vatten, går tillbaka, tar av sandalerna, sätter på vattnet, mäter upp kaffepulver, tänder lysröret, sätter på mobilen, plockar fram cigarretterna, slår på datorn, undrar var usb-minnet är, ser efter om det finns choklad.I dag skall jag till Dublin.Jag tar fram boken, Ulysses av James Joyce, väger den i handen. Som en liter mjölk ungefär. Bläddrar i den. Liten stil. Bokstäverna litet suddiga. Slår upp första sidan och trevar efter översättarens bästa vän, pappersklämman, där har vi den … Men den är för liten, når inte om boken. Med några raska snitt med kniven gör jag fyra tunnare ulyssesar och förstärker deras ryggar med bred silvertejp. Genast mer hanterligt.Då skall vi se.”

Som en följeslagare till nyöversättningen av Ulysses har Erik Andersson skrivit en bok om arbetet kring översättningen. Här får vi ta del av översättningens vedermödor, både med konkreta exempel ur översättarvardagen och mer generella spörsmål. Dessutom sätter Andersson, med hjälp av sitt eget starka förhållande till Irland och dess litteratur, in romanen i dess irländska sammanhang, samt studerar dess första mottagande. Dag ut och dag in med en dag i Dublin skildrar ett fyra år långt arbete med den enda dag då Ulysses utspelar sig, den 16 juni 1904. En oemotståndlig bok som förenar rafflande behind-the-scenes från översättarens verkstad med Erik Anderssons oefterhärmliga humor och goda humör.

”Jag kommer in, hänger av mig, snörar upp kängorna, hämtar vattenkokaren, tar på sandalerna, går bort till pentryt, spolar upp vatten, går tillbaka, tar av sandalerna, sätter på vattnet, mäter upp kaffepulver, tänder lysröret, sätter på mobilen, plockar fram cigarretterna, slår på datorn, undrar var usb-minnet är, ser efter om det finns choklad.I dag skall jag till Dublin.Jag tar fram boken, Ulysses av James Joyce, väger den i handen. Som en liter mjölk ungefär. Bläddrar i den. Liten stil. Bokstäverna litet suddiga. Slår upp första sidan och trevar efter översättarens bästa vän, pappersklämman, där har vi den … Men den är för liten, når inte om boken. Med några raska snitt med kniven gör jag fyra tunnare ulyssesar och förstärker deras ryggar med bred silvertejp. Genast mer hanterligt.Då skall vi se.”

Som en följeslagare till nyöversättningen av Ulysses har Erik Andersson skrivit en bok om arbetet kring översättningen. Här får vi ta del av översättningens vedermödor, både med konkreta exempel ur översättarvardagen och mer generella spörsmål. Dessutom sätter Andersson, med hjälp av sitt eget starka förhållande till Irland och dess litteratur, in romanen i dess irländska sammanhang, samt studerar dess första mottagande. Dag ut och dag in med en dag i Dublin skildrar ett fyra år långt arbete med den enda dag då Ulysses utspelar sig, den 16 juni 1904. En oemotståndlig bok som förenar rafflande behind-the-scenes från översättarens verkstad med Erik Anderssons oefterhärmliga humor och goda humör.

”Jag kommer in, hänger av mig, snörar upp kängorna, hämtar vattenkokaren, tar på sandalerna, går bort till pentryt, spolar upp vatten, går tillbaka, tar av sandalerna, sätter på vattnet, mäter upp kaffepulver, tänder lysröret, sätter på mobilen, plockar fram cigarretterna, slår på datorn, undrar var usb-minnet är, ser efter om det finns choklad.I dag skall jag till Dublin.Jag tar fram boken, Ulysses av James Joyce, väger den i handen. Som en liter mjölk ungefär. Bläddrar i den. Liten stil. Bokstäverna litet suddiga. Slår upp första sidan och trevar efter översättarens bästa vän, pappersklämman, där har vi den … Men den är för liten, når inte om boken. Med några raska snitt med kniven gör jag fyra tunnare ulyssesar och förstärker deras ryggar med bred silvertejp. Genast mer hanterligt.Då skall vi se.”