Verklighet till döds

Under Andra världskrigets inledningsskede publicerade Harry Martinson två fritt komponerade böcker, som redovisade hans reaktioner på världsläget: Verklighet till döds (1940) och Den förlorade jaguaren (1941). I Verklighet till döds leder en djupt misstrogen rapport från en författarkongress i Sovjetunionen över till en ögonvittnesskildring av fronten vid Salla under finska vinterkriget.

Harry Martinson föddes 1904 i Jämshög i Blekinge och avled i Stockholm 1978. Under sitt liv belönades han med många olika utmärkelser, däribland De Nios pris (1938), SvD:s litteraturpris (1944), Bellmanspriset (1951 och 1962), Litteraturfrämjandets stora pris (1955) och Nobelpriset 1974 tillsammans med Eyvind Johnson.

Verklighet till döds publicerades första gången 1940.