År 2005 släpptes en alarmerande rapport från värdetransportbranschen. På bara sex år hade rånare kommit över 450 miljoner kronor i Sverige. Det placerade oss bland de värst drabbade länderna i Europa. Fyra år senare kom en siffra över hur mycket pengar som stjäls från vanliga kontokort. Det var minst lika mycket - under ett enda år.

Korthuset är den avslöjande berättelsen om hur en märklig värld tilläts växa fram. Om hur dåtidens bankrån med dragna vapen, krossade rutor och en flyktbil runt hörnet ersattes av en ny sorts högteknologiska stölder. Här möter vi korttjuven på gatan, det tekniska geniet bakom kulisserna och den frustrerade polismannen som svär över hur bankerna mörkar och tystar ner problemet. Men också säkerhetschefen vars jobb inte är att förhindra alla stölder, utan se till att precis lagom många släpps igenom.

Kortbedrägerier och digital ekonomisk brottslighet har snabbt etablerat sig som en av de mest lönsamma nischerna i den kriminella underjorden. Varje år stjäls flera hundra miljoner kronor från vanliga svenskars bankkonton, via sedan länge kända sprickor i våra moderna, digitala betalningssystem. Från manipulerade bankomater och falska köpterminaler till specialskrivna virus som i tysthet smygs in i våra datorer. Pengarna slussas ut från Sverige, inte sällan med bankkonton i Östeuropa som slutdestination.

Varje år tjänar de svenska bankerna miljarder på att vi använder våra betalkort. För dem vore det en smal sak att sätta ett omedelbart stopp för bedrägerierna, om det inte vore för att luckorna i systemet inte kan täppas till utan att lönsamheten naggas i kanten. Ett par hundra miljoner kronor ner i fickorna på den organiserade brottsligheten är ett lågt pris att betala för intäkter som är flera gånger högre.

År 2005 släpptes en alarmerande rapport från värdetransportbranschen. På bara sex år hade rånare kommit över 450 miljoner kronor i Sverige. Det placerade oss bland de värst drabbade länderna i Europa. Fyra år senare kom en siffra över hur mycket pengar som stjäls från vanliga kontokort. Det var minst lika mycket - under ett enda år.

Korthuset är den avslöjande berättelsen om hur en märklig värld tilläts växa fram. Om hur dåtidens bankrån med dragna vapen, krossade rutor och en flyktbil runt hörnet ersattes av en ny sorts högteknologiska stölder. Här möter vi korttjuven på gatan, det tekniska geniet bakom kulisserna och den frustrerade polismannen som svär över hur bankerna mörkar och tystar ner problemet. Men också säkerhetschefen vars jobb inte är att förhindra alla stölder, utan se till att precis lagom många släpps igenom.

Kortbedrägerier och digital ekonomisk brottslighet har snabbt etablerat sig som en av de mest lönsamma nischerna i den kriminella underjorden. Varje år stjäls flera hundra miljoner kronor från vanliga svenskars bankkonton, via sedan länge kända sprickor i våra moderna, digitala betalningssystem. Från manipulerade bankomater och falska köpterminaler till specialskrivna virus som i tysthet smygs in i våra datorer. Pengarna slussas ut från Sverige, inte sällan med bankkonton i Östeuropa som slutdestination.

Varje år tjänar de svenska bankerna miljarder på att vi använder våra betalkort. För dem vore det en smal sak att sätta ett omedelbart stopp för bedrägerierna, om det inte vore för att luckorna i systemet inte kan täppas till utan att lönsamheten naggas i kanten. Ett par hundra miljoner kronor ner i fickorna på den organiserade brottsligheten är ett lågt pris att betala för intäkter som är flera gånger högre.

År 2005 släpptes en alarmerande rapport från värdetransportbranschen. På bara sex år hade rånare kommit över 450 miljoner kronor i Sverige. Det placerade oss bland de värst drabbade länderna i Europa. Fyra år senare kom en siffra över hur mycket pengar som stjäls från vanliga kontokort. Det var minst lika mycket - under ett enda år.

Korthuset är den avslöjande berättelsen om hur en märklig värld tilläts växa fram. Om hur dåtidens bankrån med dragna vapen, krossade rutor och en flyktbil runt hörnet ersattes av en ny sorts högteknologiska stölder. Här möter vi korttjuven på gatan, det tekniska geniet bakom kulisserna och den frustrerade polismannen som svär över hur bankerna mörkar och tystar ner problemet. Men också säkerhetschefen vars jobb inte är att förhindra alla stölder, utan se till att precis lagom många släpps igenom.

Kortbedrägerier och digital ekonomisk brottslighet har snabbt etablerat sig som en av de mest lönsamma nischerna i den kriminella underjorden. Varje år stjäls flera hundra miljoner kronor från vanliga svenskars bankkonton, via sedan länge kända sprickor i våra moderna, digitala betalningssystem. Från manipulerade bankomater och falska köpterminaler till specialskrivna virus som i tysthet smygs in i våra datorer. Pengarna slussas ut från Sverige, inte sällan med bankkonton i Östeuropa som slutdestination.

Varje år tjänar de svenska bankerna miljarder på att vi använder våra betalkort. För dem vore det en smal sak att sätta ett omedelbart stopp för bedrägerierna, om det inte vore för att luckorna i systemet inte kan täppas till utan att lönsamheten naggas i kanten. Ett par hundra miljoner kronor ner i fickorna på den organiserade brottsligheten är ett lågt pris att betala för intäkter som är flera gånger högre.