År 1988 firades trehundraårsjubileet av Emanuel Swedenborgs födelse. Efter sin död 1772 blev vetenskapsmannen Swedenborg främst känd för en särpräglad religiositet. Han ansåg sig ha fått förmågan att kommunicera med de dödas andar. Genom dem upplystes han om livets mening, gott och ont, himmel och helvete. Swedenborgs drömmar under åtta månader 1743–44 blev en höjdpunkt. Han skrev ned dem i en anteckningsbok, ofta tillsammans med egna tolkningar. Månad för månad kan vi följa hur en ny insikt växer fram: endast den gudstillvända människan kan nå ett högre vetande, i hänryckning och dröm. Rätt kunskap har gudomligt ursprung – det gällde honom själv lika väl som Gamla testamentets profeter. Livet är en dröm – förståelig bara för en drömmare som Swedenborg. I Glädjen och det stora kvalet återges Swedenborgs Drömbok med löpande kommentarer av Lars Bergquist. I ett längre företal presenteras det historiska och religiösa tidssammanhanget, den bild som dagboken ger av Swedenborg som människa, arten av hans kallelse. Drömboken av avgörande betydelse för förståelsen av Swedenborg.
