Inte som ni

När Naki tvingas flytta från Stockholmsförorten Farsta till en mindre stad förändras allt. Plötsligt är bästisarna långt borta och dessutom verkar Naki vara den enda svarta tjejen i nya skolan. Hur svårt kan det vara att säga hennes namn rätt? Och även om man aldrig har känt någon med afro får man väl inte känna på andras hår utan att fråga? Och så är det de elaka små pikarna, och frågorna som kanske egentligen beror på nyfikenhet men som gör så ont ... 

Hur gör man för att passa in utan att förlora sig själv? Hur får man de vuxna i skolan att se rasismen de helst blundar för? Och hur slår man tillbaka när inget annat hjälper?