Det finns oändliga mängder kunskap, också hos behandlare och ansvariga myndigheter, om hur viktigt det är att lyssna till de anhöriga. Gång på gång betonas vikten av ett gott samarbete mellan psykiatrin och de sjukas sociala nätverk. Ändå fungerar detta samarbete sällan bra i praktiken.   I Vara anhörig beskriver Åsa Moberg, författare till den mycket uppmärksammade Adams bok  (såld i 32 000 ex), med utgångspunkt i enskilda fall och lokala vårdformer, olika förhållningssätt för patienter, anhöriga och närstående. Här finns också berättelser om nytänkande och fungerande vårdformer.    Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen i Sverige. Det handlar om en folksjukdom: 500 000 människor i Sverige äter antidepressiv medicin, även om den vetenskapliga grunden för sådan behandling är osäker. Förändringar i vården är nödvändiga och för det behövs gemensamma mål. Att de anhöriga glöms bort är bara som det brukar vara, även om depression är en sjukdom som i hög grad påverkar alla närstående.   I en värld där de psykiatriska diagnosernas antal tycks tillväxa i ungefär samma takt som mängden människor med psykiska lidanden. Sker allt detta diagnosticerande på bekostnad av det stöd, som behövs för att människor med psykiska funktionshinder och deras anhöriga ska klara vardagen? Det tror författaren och samhällsdebattören Åsa Moberg.   1900-talet var det århundrade när de sjukas, "brukarnas", röster började höras. 2000-talet måste bli den tid när de anhöriga äntligen tas på allvar, skriver Åsa Moberg i Vara anhörig.Ur innehållet:

·Att söka hjälp·Vård som fungerar·Olika anhörigperspektiv·Diagnoser·Psykos·Föräldrakraft·Att vara förälder till en ätstörd flicka·Psykisk sjukdom och missbruk·En mamma om tiden efter ett självmord

Det finns oändliga mängder kunskap, också hos behandlare och ansvariga myndigheter, om hur viktigt det är att lyssna till de anhöriga. Gång på gång betonas vikten av ett gott samarbete mellan psykiatrin och de sjukas sociala nätverk. Ändå fungerar detta samarbete sällan bra i praktiken.   I Vara anhörig beskriver Åsa Moberg, författare till den mycket uppmärksammade Adams bok  (såld i 32 000 ex), med utgångspunkt i enskilda fall och lokala vårdformer, olika förhållningssätt för patienter, anhöriga och närstående. Här finns också berättelser om nytänkande och fungerande vårdformer.    Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen i Sverige. Det handlar om en folksjukdom: 500 000 människor i Sverige äter antidepressiv medicin, även om den vetenskapliga grunden för sådan behandling är osäker. Förändringar i vården är nödvändiga och för det behövs gemensamma mål. Att de anhöriga glöms bort är bara som det brukar vara, även om depression är en sjukdom som i hög grad påverkar alla närstående.   I en värld där de psykiatriska diagnosernas antal tycks tillväxa i ungefär samma takt som mängden människor med psykiska lidanden. Sker allt detta diagnosticerande på bekostnad av det stöd, som behövs för att människor med psykiska funktionshinder och deras anhöriga ska klara vardagen? Det tror författaren och samhällsdebattören Åsa Moberg.   1900-talet var det århundrade när de sjukas, "brukarnas", röster började höras. 2000-talet måste bli den tid när de anhöriga äntligen tas på allvar, skriver Åsa Moberg i Vara anhörig.Ur innehållet:

·Att söka hjälp·Vård som fungerar·Olika anhörigperspektiv·Diagnoser·Psykos·Föräldrakraft·Att vara förälder till en ätstörd flicka·Psykisk sjukdom och missbruk·En mamma om tiden efter ett självmord

Det finns oändliga mängder kunskap, också hos behandlare och ansvariga myndigheter, om hur viktigt det är att lyssna till de anhöriga. Gång på gång betonas vikten av ett gott samarbete mellan psykiatrin och de sjukas sociala nätverk. Ändå fungerar detta samarbete sällan bra i praktiken.   I Vara anhörig beskriver Åsa Moberg, författare till den mycket uppmärksammade Adams bok  (såld i 32 000 ex), med utgångspunkt i enskilda fall och lokala vårdformer, olika förhållningssätt för patienter, anhöriga och närstående. Här finns också berättelser om nytänkande och fungerande vårdformer.    Depression är den vanligaste psykiska sjukdomen i Sverige. Det handlar om en folksjukdom: 500 000 människor i Sverige äter antidepressiv medicin, även om den vetenskapliga grunden för sådan behandling är osäker. Förändringar i vården är nödvändiga och för det behövs gemensamma mål. Att de anhöriga glöms bort är bara som det brukar vara, även om depression är en sjukdom som i hög grad påverkar alla närstående.   I en värld där de psykiatriska diagnosernas antal tycks tillväxa i ungefär samma takt som mängden människor med psykiska lidanden. Sker allt detta diagnosticerande på bekostnad av det stöd, som behövs för att människor med psykiska funktionshinder och deras anhöriga ska klara vardagen? Det tror författaren och samhällsdebattören Åsa Moberg.   1900-talet var det århundrade när de sjukas, "brukarnas", röster började höras. 2000-talet måste bli den tid när de anhöriga äntligen tas på allvar, skriver Åsa Moberg i Vara anhörig.Ur innehållet:

·Att söka hjälp·Vård som fungerar·Olika anhörigperspektiv·Diagnoser·Psykos·Föräldrakraft·Att vara förälder till en ätstörd flicka·Psykisk sjukdom och missbruk·En mamma om tiden efter ett självmord