Detta verk kommenterar den nya lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.

EU antog under sommaren 2019 ett rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Det fick till följd att 1996 års lag om företagsrekonstruktion upphävdes och en ny lag, med samma namn, infördes infördes med ett nytt innehåll. Genom den nya lagen har insolvensdirektivet implementerats i svensk rätt. Direktivet har två utgångspunkter. För det första talas det om att det är företagets verksamhet som ska räddas genom företagsrekonstruktion, inte företaget i sig. Det som ska förhindras är att livskraftiga företag (verksamheter) i onödan försätts i konkurs för att inte gå miste om arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. För det andra ska en företagsrekonstruktion ske med beaktande av att kunna maximera värdet för borgenärerna. Tanken är också att en företagsrekonstruktion ska gynna företagets ägare och samhällsekonomin i stort.

Lagen innehåller flera nyheter, bl.a. har offentligt ackord ersatts med planförhandling vid vilken en rekonstruktionsplan kan läggas fram och ska fastställas av rätten. Nytt är också att en gäldenär har möjlighet att i en uppgörelse med borgenärerna indirekt binda även de borgenärer som inte samtyckt till den ekonomiska uppgörelsen i rekonstruktionsplanen, s.k. cram-down.

Detta verk kommenterar den nya lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.

EU antog under sommaren 2019 ett rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Det fick till följd att 1996 års lag om företagsrekonstruktion upphävdes och en ny lag, med samma namn, infördes infördes med ett nytt innehåll. Genom den nya lagen har insolvensdirektivet implementerats i svensk rätt. Direktivet har två utgångspunkter. För det första talas det om att det är företagets verksamhet som ska räddas genom företagsrekonstruktion, inte företaget i sig. Det som ska förhindras är att livskraftiga företag (verksamheter) i onödan försätts i konkurs för att inte gå miste om arbetstillfällen, kunskaper och färdigheter. För det andra ska en företagsrekonstruktion ske med beaktande av att kunna maximera värdet för borgenärerna. Tanken är också att en företagsrekonstruktion ska gynna företagets ägare och samhällsekonomin i stort.

Lagen innehåller flera nyheter, bl.a. har offentligt ackord ersatts med planförhandling vid vilken en rekonstruktionsplan kan läggas fram och ska fastställas av rätten. Nytt är också att en gäldenär har möjlighet att i en uppgörelse med borgenärerna indirekt binda även de borgenärer som inte samtyckt till den ekonomiska uppgörelsen i rekonstruktionsplanen, s.k. cram-down.