Mot slutet av 1990-talet förtydligades socialtjänstens ansvar för kvinnor och barn som utsätts för eller har erfarenheter av våld i en nära relation. Tidigare hade framför allt ideella kvinnojourer gett stöd och hjälp åt våldsutsatta kvinnor, men nu hamnade våld i nära relationer på socialtjänstens arbetsagenda. Socialtjänstens erfarenhet av våld var starkt relaterad till deras ansvar för att skydda barn från att utsättas för våld, men i och med lagändringen blev även de våldsutsatta kvinnorna en målgrupp för socialtjänsten.

I den här boken undersöks hur socialtjänsten arbetar med dessa frågor i dag. Med hjälp av konkreta exempel från den sociala barnavården och barnavårdsutredningar som syftar till att synliggöra och skydda barn som far illa visar författaren att socialtjänstens utredare kan uppfatta och hantera frågan om våld i nära relationer på mycket olika sätt. Författaren pekar också på att våld i nära relationer kan förstås som både ett ansvars- och kunskapsområde för socialtjänsten, och att det som kunskapsområde behöver inkludera förståelser av sambandet mellan våld, makt och kön.

Tina Mattsson är socionom, genusvetare och forskare i socialt arbete. Hon har tidigare utgivit Intersektionalitet i socialt arbete: Teori, reflektion och praxis . Hon är verksam som lärare och forskare vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Mot slutet av 1990-talet förtydligades socialtjänstens ansvar för kvinnor och barn som utsätts för eller har erfarenheter av våld i en nära relation. Tidigare hade framför allt ideella kvinnojourer gett stöd och hjälp åt våldsutsatta kvinnor, men nu hamnade våld i nära relationer på socialtjänstens arbetsagenda. Socialtjänstens erfarenhet av våld var starkt relaterad till deras ansvar för att skydda barn från att utsättas för våld, men i och med lagändringen blev även de våldsutsatta kvinnorna en målgrupp för socialtjänsten.

I den här boken undersöks hur socialtjänsten arbetar med dessa frågor i dag. Med hjälp av konkreta exempel från den sociala barnavården och barnavårdsutredningar som syftar till att synliggöra och skydda barn som far illa visar författaren att socialtjänstens utredare kan uppfatta och hantera frågan om våld i nära relationer på mycket olika sätt. Författaren pekar också på att våld i nära relationer kan förstås som både ett ansvars- och kunskapsområde för socialtjänsten, och att det som kunskapsområde behöver inkludera förståelser av sambandet mellan våld, makt och kön.

Tina Mattsson är socionom, genusvetare och forskare i socialt arbete. Hon har tidigare utgivit Intersektionalitet i socialt arbete: Teori, reflektion och praxis . Hon är verksam som lärare och forskare vid Socialhögskolan, Lunds universitet.

Mot slutet av 1990-talet förtydligades socialtjänstens ansvar för kvinnor och barn som utsätts för eller har erfarenheter av våld i en nära relation. Tidigare hade framför allt ideella kvinnojourer gett stöd och hjälp åt våldsutsatta kvinnor, men nu hamnade våld i nära relationer på socialtjänstens arbetsagenda. Socialtjänstens erfarenhet av våld var starkt relaterad till deras ansvar för att skydda barn från att utsättas för våld, men i och med lagändringen blev även de våldsutsatta kvinnorna en målgrupp för socialtjänsten.

I den här boken undersöks hur socialtjänsten arbetar med dessa frågor i dag. Med hjälp av konkreta exempel från den sociala barnavården och barnavårdsutredningar som syftar till att synliggöra och skydda barn som far illa visar författaren att socialtjänstens utredare kan uppfatta och hantera frågan om våld i nära relationer på mycket olika sätt. Författaren pekar också på att våld i nära relationer kan förstås som både ett ansvars- och kunskapsområde för socialtjänsten, och att det som kunskapsområde behöver inkludera förståelser av sambandet mellan våld, makt och kön.

Tina Mattsson är socionom, genusvetare och forskare i socialt arbete. Hon har tidigare utgivit Intersektionalitet i socialt arbete: Teori, reflektion och praxis . Hon är verksam som lärare och forskare vid Socialhögskolan, Lunds universitet.