Drygt femtio år har förlupit sedan ”Miljöterapi” först dök upp som en trend inom den psykiatriska vården. Nästan trettio år har gått sedan det blev ett hedersbegrepp inom missbrukar- och ungdomsvården. Finns då något kvar att säga? Begreppet används också idag. Vad står det för? Och hur ser det psykosociala arbete ut i praktisk utövning, som kallas ”Miljöterapi”? Är miljöterapi en metod, en behandlingsideologi, ett förhållningssätt eller en organisationsform? Eller rentav alltihop samtidigt? Varifrån hämtar miljöterapin sina förklaringsmodeller och metodteorier? Boken är avsedd som diskussionsunderlag vid vidareutbildning för behandlingspersonal, men också som grundlitteratur för högskolor och folkhögskolor. Samtidigt vill bokens författare bidra till att få mer fart på den kunskapsutvecklande debatten om god och effektiv behandling. De bjuder in läsaren till ett fortsatt samtal utifrån miljöterapins historia, tillämpning idag och tänkbara utvecklingsmöjligheter.
