Det finns numera en ämnesdidaktisk kunskapsbas, uppbyggd med vetenskapliga metoder, som kan användas för att skapa nya sätt att undervisa. Den är rik och öppnar många intressanta möjligheter. Boken ger en översikt över viktiga delar av denna kunskapsbas samt tre genomarbetade exempel på hur den har använts för att utveckla och pröva undervisning i åk 4 - 8 på grundskolan. Det första exemplet handlar om livscykler, det andra om en partikelteori för gaser och det tredje om ljud, hörsel och hörselhälsa. Boken är en fristående tredje del i en didaktiktrilogi, utgiven av Studentlitteratur. Den första heter ”Grundskolans naturvetenskap: helhetssyn, innehåll och progression”. Den belyser och diskuterar vilket innehåll grundskolans naturvetenskapliga undervisning skulle kunna ha och hur det kan disponeras. Andra delen har titeln ”Att förstå skolans naturvetenskap: forskningsresultat och nya idéer” och är en systematisk genomgång av elevernas möjligheter och svårigheter att förstå ett stort antal naturvetenskapliga områden. Denna tredje del fokuserar frågan om hur undervisningen kan utvecklas. Till boken hör en webbplats med exempel på diagnostiska prov, fördjupande artiklar, animationer m.m. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i grundskolan och gymnasiet, lärarutbildare och andra med intresse för undervisning och lärande i naturvetenskap.

Det finns numera en ämnesdidaktisk kunskapsbas, uppbyggd med vetenskapliga metoder, som kan användas för att skapa nya sätt att undervisa. Den är rik och öppnar många intressanta möjligheter. Boken ger en översikt över viktiga delar av denna kunskapsbas samt tre genomarbetade exempel på hur den har använts för att utveckla och pröva undervisning i åk 4 - 8 på grundskolan. Det första exemplet handlar om livscykler, det andra om en partikelteori för gaser och det tredje om ljud, hörsel och hörselhälsa. Boken är en fristående tredje del i en didaktiktrilogi, utgiven av Studentlitteratur. Den första heter ”Grundskolans naturvetenskap: helhetssyn, innehåll och progression”. Den belyser och diskuterar vilket innehåll grundskolans naturvetenskapliga undervisning skulle kunna ha och hur det kan disponeras. Andra delen har titeln ”Att förstå skolans naturvetenskap: forskningsresultat och nya idéer” och är en systematisk genomgång av elevernas möjligheter och svårigheter att förstå ett stort antal naturvetenskapliga områden. Denna tredje del fokuserar frågan om hur undervisningen kan utvecklas. Till boken hör en webbplats med exempel på diagnostiska prov, fördjupande artiklar, animationer m.m. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i grundskolan och gymnasiet, lärarutbildare och andra med intresse för undervisning och lärande i naturvetenskap.

Det finns numera en ämnesdidaktisk kunskapsbas, uppbyggd med vetenskapliga metoder, som kan användas för att skapa nya sätt att undervisa. Den är rik och öppnar många intressanta möjligheter. Boken ger en översikt över viktiga delar av denna kunskapsbas samt tre genomarbetade exempel på hur den har använts för att utveckla och pröva undervisning i åk 4 - 8 på grundskolan. Det första exemplet handlar om livscykler, det andra om en partikelteori för gaser och det tredje om ljud, hörsel och hörselhälsa. Boken är en fristående tredje del i en didaktiktrilogi, utgiven av Studentlitteratur. Den första heter ”Grundskolans naturvetenskap: helhetssyn, innehåll och progression”. Den belyser och diskuterar vilket innehåll grundskolans naturvetenskapliga undervisning skulle kunna ha och hur det kan disponeras. Andra delen har titeln ”Att förstå skolans naturvetenskap: forskningsresultat och nya idéer” och är en systematisk genomgång av elevernas möjligheter och svårigheter att förstå ett stort antal naturvetenskapliga områden. Denna tredje del fokuserar frågan om hur undervisningen kan utvecklas. Till boken hör en webbplats med exempel på diagnostiska prov, fördjupande artiklar, animationer m.m. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i grundskolan och gymnasiet, lärarutbildare och andra med intresse för undervisning och lärande i naturvetenskap.