Att förklara samhället är en bok i metodologi. Med den kritiska realismen som grund presenterar författarna metodologiska riktlinjer för en samhällsvetenskap med höga anspråk på att kunna förklara samhälleliga förhållanden. Bokens kapitel behandlar samhällsvetenskapens ontologiska och epistemologiska grunder, begreppsbildning och strukturell analys, kausalitet och förklaring, samhällsvetenskapen som tolkande vetenskap, förhållandet mellan struktur och aktör, olika former av slutledningar och tankeoperationer, relationen mellan det generella och det individuella, teoriers betydelse i forskningspraktiken, olika sätt att koppla teori och empiri, kombinationer av metoder (det som i boken kallas kritisk metodpluralism) samt grunderna för en samhällsrelevant samhällsvetenskap.

Kritiken mot de positivistiska vetenskapsidealen, empirismen och tron på den objektiva, bevisade kunskapen har delvis slagit över i sin motsats: en överdriven försiktighet, en långtgående relativism, en betoning på vad vetenskapen inte kan göra i stället för vad den kan göra. Denna bok visar att det finns ett fruktbart alternativ till dessa positioner, ett alternativ som ger mer realistiska och samtidigt konstruktiva grunder för samhällsvetenskaplig forskning.

I denna tredje upplaga har flera väsentliga omarbetningar gjorts genom anknytning till aktuell forskning och litteratur samt språkbearbetning. Särskilt finns nya avsnitt om öppna och slutna sociala system samt olika typer av forskning i samarbete med praktiker. Boken vänder sig till alla som vill få en djupare kunskap om vetenskapens grunder och hur spänningen mellan olika vetenskapsteoretiska inriktningar kan lösas. Den är avsedd för akademiska utbildningar inom ett stort fält: samhällsvetenskap, humaniora, hälsovetenskaper och angränsande ämnen.

Att förklara samhället är en bok i metodologi. Med den kritiska realismen som grund presenterar författarna metodologiska riktlinjer för en samhällsvetenskap med höga anspråk på att kunna förklara samhälleliga förhållanden. Bokens kapitel behandlar samhällsvetenskapens ontologiska och epistemologiska grunder, begreppsbildning och strukturell analys, kausalitet och förklaring, samhällsvetenskapen som tolkande vetenskap, förhållandet mellan struktur och aktör, olika former av slutledningar och tankeoperationer, relationen mellan det generella och det individuella, teoriers betydelse i forskningspraktiken, olika sätt att koppla teori och empiri, kombinationer av metoder (det som i boken kallas kritisk metodpluralism) samt grunderna för en samhällsrelevant samhällsvetenskap.

Kritiken mot de positivistiska vetenskapsidealen, empirismen och tron på den objektiva, bevisade kunskapen har delvis slagit över i sin motsats: en överdriven försiktighet, en långtgående relativism, en betoning på vad vetenskapen inte kan göra i stället för vad den kan göra. Denna bok visar att det finns ett fruktbart alternativ till dessa positioner, ett alternativ som ger mer realistiska och samtidigt konstruktiva grunder för samhällsvetenskaplig forskning.

I denna tredje upplaga har flera väsentliga omarbetningar gjorts genom anknytning till aktuell forskning och litteratur samt språkbearbetning. Särskilt finns nya avsnitt om öppna och slutna sociala system samt olika typer av forskning i samarbete med praktiker. Boken vänder sig till alla som vill få en djupare kunskap om vetenskapens grunder och hur spänningen mellan olika vetenskapsteoretiska inriktningar kan lösas. Den är avsedd för akademiska utbildningar inom ett stort fält: samhällsvetenskap, humaniora, hälsovetenskaper och angränsande ämnen.

Att förklara samhället är en bok i metodologi. Med den kritiska realismen som grund presenterar författarna metodologiska riktlinjer för en samhällsvetenskap med höga anspråk på att kunna förklara samhälleliga förhållanden. Bokens kapitel behandlar samhällsvetenskapens ontologiska och epistemologiska grunder, begreppsbildning och strukturell analys, kausalitet och förklaring, samhällsvetenskapen som tolkande vetenskap, förhållandet mellan struktur och aktör, olika former av slutledningar och tankeoperationer, relationen mellan det generella och det individuella, teoriers betydelse i forskningspraktiken, olika sätt att koppla teori och empiri, kombinationer av metoder (det som i boken kallas kritisk metodpluralism) samt grunderna för en samhällsrelevant samhällsvetenskap.

Kritiken mot de positivistiska vetenskapsidealen, empirismen och tron på den objektiva, bevisade kunskapen har delvis slagit över i sin motsats: en överdriven försiktighet, en långtgående relativism, en betoning på vad vetenskapen inte kan göra i stället för vad den kan göra. Denna bok visar att det finns ett fruktbart alternativ till dessa positioner, ett alternativ som ger mer realistiska och samtidigt konstruktiva grunder för samhällsvetenskaplig forskning.

I denna tredje upplaga har flera väsentliga omarbetningar gjorts genom anknytning till aktuell forskning och litteratur samt språkbearbetning. Särskilt finns nya avsnitt om öppna och slutna sociala system samt olika typer av forskning i samarbete med praktiker. Boken vänder sig till alla som vill få en djupare kunskap om vetenskapens grunder och hur spänningen mellan olika vetenskapsteoretiska inriktningar kan lösas. Den är avsedd för akademiska utbildningar inom ett stort fält: samhällsvetenskap, humaniora, hälsovetenskaper och angränsande ämnen.