Vad kan vi lära av historien? Svensk bostadsstandard var år 1900 sämst i Europa. Några decennier senare, i slutet av 1960-talet, byggdes det i Sverige flest bostäder i världen, per invånare. I dag särskiljer sig det svenska bostadsbyggandet genom att ha högst produktionskostnader inom EU, och samtidigt som trångboddheten återigen ökar är vinsterna inom bostadsbyggandet rekordstora. Vad ligger bakom den utvecklingen?

Svensk bostadsarkitektur – utveckling från 1800-tal till 2000-tal handlar om hur politik, ekonomi och social ingenjörskonst har påverkat bostadens utveckling. En central fråga i boken är hur man under olika tider har förhållit sig till bostadsbrist: HSB:s diskussion på 1920-talet om behov och efterfrågan, 1930-talets barnrikehus, 1940-talets satsning på kvalitet och 1960-talets på kvantitet, fram till dagens diskussion där krav höjs på att avreglera och minska i normerna, bygga mindre lägenhetsstorlekar och bygga med sämre kvalitet än vad vi tidigare gjort.
I Svensk bostadsarkitektur – utveckling från 1800-tal till 2000-tal diskuteras bostadskvalitet och olika typer av lägenhetsplaner, tillsammans med historiska lösningar på hur bostadsbristen har byggts bort, standarden höjts och lägenheternas area ökat.

Vad kan vi lära av historien? Svensk bostadsstandard var år 1900 sämst i Europa. Några decennier senare, i slutet av 1960-talet, byggdes det i Sverige flest bostäder i världen, per invånare. I dag särskiljer sig det svenska bostadsbyggandet genom att ha högst produktionskostnader inom EU, och samtidigt som trångboddheten återigen ökar är vinsterna inom bostadsbyggandet rekordstora. Vad ligger bakom den utvecklingen?

Svensk bostadsarkitektur – utveckling från 1800-tal till 2000-tal handlar om hur politik, ekonomi och social ingenjörskonst har påverkat bostadens utveckling. En central fråga i boken är hur man under olika tider har förhållit sig till bostadsbrist: HSB:s diskussion på 1920-talet om behov och efterfrågan, 1930-talets barnrikehus, 1940-talets satsning på kvalitet och 1960-talets på kvantitet, fram till dagens diskussion där krav höjs på att avreglera och minska i normerna, bygga mindre lägenhetsstorlekar och bygga med sämre kvalitet än vad vi tidigare gjort.
I Svensk bostadsarkitektur – utveckling från 1800-tal till 2000-tal diskuteras bostadskvalitet och olika typer av lägenhetsplaner, tillsammans med historiska lösningar på hur bostadsbristen har byggts bort, standarden höjts och lägenheternas area ökat.

Vad kan vi lära av historien? Svensk bostadsstandard var år 1900 sämst i Europa. Några decennier senare, i slutet av 1960-talet, byggdes det i Sverige flest bostäder i världen, per invånare. I dag särskiljer sig det svenska bostadsbyggandet genom att ha högst produktionskostnader inom EU, och samtidigt som trångboddheten återigen ökar är vinsterna inom bostadsbyggandet rekordstora. Vad ligger bakom den utvecklingen?

Svensk bostadsarkitektur – utveckling från 1800-tal till 2000-tal handlar om hur politik, ekonomi och social ingenjörskonst har påverkat bostadens utveckling. En central fråga i boken är hur man under olika tider har förhållit sig till bostadsbrist: HSB:s diskussion på 1920-talet om behov och efterfrågan, 1930-talets barnrikehus, 1940-talets satsning på kvalitet och 1960-talets på kvantitet, fram till dagens diskussion där krav höjs på att avreglera och minska i normerna, bygga mindre lägenhetsstorlekar och bygga med sämre kvalitet än vad vi tidigare gjort.
I Svensk bostadsarkitektur – utveckling från 1800-tal till 2000-tal diskuteras bostadskvalitet och olika typer av lägenhetsplaner, tillsammans med historiska lösningar på hur bostadsbristen har byggts bort, standarden höjts och lägenheternas area ökat.