Får jag följa med dig hem

Det är hemskt, det är vardagsnära

Det är noveller, det är hemskt, det är vardagsnära, det är trovärdigt, det är sant, det är enkelt, det är mänskligt. Och det är lite meh. Jag menar inte i det följande att vara raljerande eller nedsättande åt något håll, men novellerna hade inte stuckit ut på något vis på någon av de dussintals kurser i kreativt skrivande som hålls på universitet och folkhögskolor och studieförbund och privat. För jag har med stor behållning läst noveller på sådana kurser och precis som de, är Marie Auberts noveller som sagt skarpa. Jag gillar dem, får både lite ont i magen och skrattar vid några tillfällen (ofrivilligt) till. Men varför ges just dessa noveller ut av ett av de större förlagen? Jo förstås för att Vuxna människor blev en framgång och då blev Marie Aubert ett igenkännligt och (för cynikern/realisten) säljbart namn. Men det sätter fingret på hur godtyckligt systemet är för vilka. Absolut är det bra, men det finns nog hundratals författare i Sverige som kan producera lika bra eller bättre men ändå inte plockas upp av någon av förlagsjättarna. Jag tror det är ett tecken på att bokbranschen bara börjat resan mot förändring. Om jag rekommenderar Får jag följa med dig hem? Jag ångrar inte att jag läste novellerna, men om du inte redan går en kurs i kreativt skrivande så gör hellre det och läs noveller från kurskamrater där. Variationen blir större, säkert några som är tycker är sämre än Auberts, men stor chans på några som du gillar mer!

David A