1983. I sömniga Silvernäs inträffar två händelser som slår omkull polisintendent Erland Hjorts fredade vardag. En kvinna hänger sig och en avhuggen hand hittas utanför en lada. Från Stockholm kommer förstärkning i form av kriminalinspektörerna Markovic och Ljung. Vad har den döda kvinnans syster Anna Karjala för dunkla hemligheter? Och vad håller de långhåriga tonårskillarna i byn på med, satansdyrkan? Stillheten byts mot ett alltmer stegrat förlopp då Hjort inleder ett förhållande med Anna Karjala, och ytterligare en styckad del av en människa hittas.

”En otroligt rafflande och välskriven debutantdeckare. (...) Väldigt spännande!” /Jonas Eklöf, TV4 Nyhetsmorgon

”Det händer mycket skit i Norrlands obygder, det vet alla som har läst Karin Smirnoff, Stina Jackson eller William Älgebrink. Per Moritz Stenborgs ’Anna Karjala’ börjar med en avhuggen hand, vinkande från en gärdsgårdsstör. Sedan blir det obehagligt på riktigt (...) Det är koncentrerat och säreget, med ett stort hjärta för de tilltufsade karaktärerna.” /Ulf Kvensler, Dagens Nyheter

”Per Moritz Stenborgs spänningsdebut ’Anna Karjala’ är det bästa jag läst i år i genren. (...) I Stenborgs tolkning av det svarta Norrland är livet öde och döden förvriden, orden är aska som blir glöd som blir aska igen. Här finns poesi av Bernt Staf och Alf Robertson och dimmor från stekt fläsk, bara det.” /Åke Edwardson, Dagens Nyheter

1983. I sömniga Silvernäs inträffar två händelser som slår omkull polisintendent Erland Hjorts fredade vardag. En kvinna hänger sig och en avhuggen hand hittas utanför en lada. Från Stockholm kommer förstärkning i form av kriminalinspektörerna Markovic och Ljung. Vad har den döda kvinnans syster Anna Karjala för dunkla hemligheter? Och vad håller de långhåriga tonårskillarna i byn på med, satansdyrkan? Stillheten byts mot ett alltmer stegrat förlopp då Hjort inleder ett förhållande med Anna Karjala, och ytterligare en styckad del av en människa hittas.

”En otroligt rafflande och välskriven debutantdeckare. (...) Väldigt spännande!” /Jonas Eklöf, TV4 Nyhetsmorgon

”Det händer mycket skit i Norrlands obygder, det vet alla som har läst Karin Smirnoff, Stina Jackson eller William Älgebrink. Per Moritz Stenborgs ’Anna Karjala’ börjar med en avhuggen hand, vinkande från en gärdsgårdsstör. Sedan blir det obehagligt på riktigt (...) Det är koncentrerat och säreget, med ett stort hjärta för de tilltufsade karaktärerna.” /Ulf Kvensler, Dagens Nyheter

”Per Moritz Stenborgs spänningsdebut ’Anna Karjala’ är det bästa jag läst i år i genren. (...) I Stenborgs tolkning av det svarta Norrland är livet öde och döden förvriden, orden är aska som blir glöd som blir aska igen. Här finns poesi av Bernt Staf och Alf Robertson och dimmor från stekt fläsk, bara det.” /Åke Edwardson, Dagens Nyheter

1983. I sömniga Silvernäs inträffar två händelser som slår omkull polisintendent Erland Hjorts fredade vardag. En kvinna hänger sig och en avhuggen hand hittas utanför en lada. Från Stockholm kommer förstärkning i form av kriminalinspektörerna Markovic och Ljung. Vad har den döda kvinnans syster Anna Karjala för dunkla hemligheter? Och vad håller de långhåriga tonårskillarna i byn på med, satansdyrkan? Stillheten byts mot ett alltmer stegrat förlopp då Hjort inleder ett förhållande med Anna Karjala, och ytterligare en styckad del av en människa hittas.

”En otroligt rafflande och välskriven debutantdeckare. (...) Väldigt spännande!” /Jonas Eklöf, TV4 Nyhetsmorgon

”Det händer mycket skit i Norrlands obygder, det vet alla som har läst Karin Smirnoff, Stina Jackson eller William Älgebrink. Per Moritz Stenborgs ’Anna Karjala’ börjar med en avhuggen hand, vinkande från en gärdsgårdsstör. Sedan blir det obehagligt på riktigt (...) Det är koncentrerat och säreget, med ett stort hjärta för de tilltufsade karaktärerna.” /Ulf Kvensler, Dagens Nyheter

”Per Moritz Stenborgs spänningsdebut ’Anna Karjala’ är det bästa jag läst i år i genren. (...) I Stenborgs tolkning av det svarta Norrland är livet öde och döden förvriden, orden är aska som blir glöd som blir aska igen. Här finns poesi av Bernt Staf och Alf Robertson och dimmor från stekt fläsk, bara det.” /Åke Edwardson, Dagens Nyheter