Sommaren tar slut

Okonventionell, men läsvärd!

" 'Har du känt dig konstig sedan vi kom hit?' frågade hon Tom. 'Hur då?' Hon tvekade. 'Konstig, som att saker glider ihop. Att du kommer ihåg gamla saker jättetydligt och det blir som att du glömmer bort vad du håller på med.' (s. 116)." J.J. Abrams var en av de exekutiva producenterna bakom haveriet "Castle Rock", en serie baserad på Stephen Kings litterära universum, som cancellades efter 2 säsonger. Abrams prägel var lika tung över "CR" som över Tv-serien "Lost". Det Abramska kan liknas vid att kavla ut en deg in absurdum till bakgrunden av mystisk musik och påstå att degen kommer bli en bulle - när det påtalas att ugnen är trasig låter protesten: "Håll ut lite till... Om vi bara knådar tillräckligt länge..." I grunden är felet Stephen Kings. När den moderna filmvärlden post 2014 ville lägga vantarna på hans franchise verkade Stephen King obekvämt villig att ge vem som helst fria händer att göra meningslösa "reboots" av hans klassiska verk. Tyvärr hade Abrams ett finger med i spelet i projektet "CR", som utannonserades i förväg som lovande. I författarbeskrivningen av #sommarentarslut av Jonatan Olofsgård förtäljs att denne är "(...) uppvuxen på en stadig diet av Stephen King [m.m.]", vilket gjorde att steget till att skriva skräck inte var långt. Boken, som beskrivs som psykologisk skräck, är författarens debutroman. Med "CR" relativt färskt i minnet och därmed vetskapen om den hårfina gränsen mellan psykologisk skräck och psykologisk, Abramsk terror, så är det svårt att inte ha fördomar när man läser någonting helt nytt som verkar lovande men som möjligtvis bär en SK-prägel. De fördomarna besannas inte. Den här berättelsen bär spår av Stephen King, utan att imitera. Språket är målande utan att vara för mycket. Det handlar om barndomen och början till barndomens slut, vuxenlivet och allt som hör därtill. Berättarperspektivet är okonventionellt och illustrativt för berättelsens både linjära- och icke-linjära framåtskridande, så väl som en del i gestaltningen av berättelsen som psykologisk skräck - behållningen finns i läsarens preferens för strikt konventionella narrativ eller motsatsen. Jag är nog mittemellan. Ändock, en värdig debut. Betyg: 3.8/5.

David D