Roman om polisens tillkortakommande.

Tror man närmast kan beskriva den här polisromanen som en sammanfattning över svensk polis tillkortakommande. En verksamhet där möten och datauppdatering prioriteras framför aktivt undersökande verksamhet. Berättelsen är tidvis spännande men alla uttömmande avsnitt om vad personerna i boken gör på sin semester och fritid, med ändlösa beskrivningar över vad man äter, det tar helt bort gnistan i boken. "...och åt lunch. Kycklingkorv och potatis. Gurka, ketchup och ett glas mjölk. Lättmjölk" Tror författaren borde gå tillbaka till sin verksamhet i resebranschen

Kenth