Aldrig tidigare har ett läkemedel begränsats så hårt som Ivermektin. Redan i början av pandemin framkom indikationer på att Ivermektin kunde vara ett av få läkemedel med potential att bekämpa covid-19. Flera länder i Asien och Sydamerika behandlade sina invånare med Ivermektin och rapporterade anmärkningsvärda resultat. I Indien behandlades hundratals miljoner människor med detta läkemedel. Trots detta gick WHO ut med varningar om att Ivermektin inte var effektivt mot covid-19. Läkare som skrev ut läkemedlet riskerade disciplinära åtgärder, och vissa förlorade sina legitimationer. Personligen drabbades vi av covidliknande symtom i slutet av 2021 och valde att behandla oss med ivermektin. Inom 24 timmar var vi båda återställda. Dessutom finns det flera vetenskapliga studier som pekar på att ivermektin har positiva effekter vid behandling av cancer, parasiter, mikroorganismer, bakterier och hudsjukdomar som rosacea. Läkemedlet har få och milda biverkningar, vilket gör det relativt säkert att använda. Under åren 2020–2025 har Ivermektin blivit ett kontroversiellt och nästan förbjudet läkemedel. Mycket information om dess effekter har raderats från internet, vilket vissa menar beror på att stora aktörer som Google och ledande läkemedelsbolag har gemensamma ekonomiska intressen. Kritiker hävdar att friska människor inte genererar några intäkter, och att en utbredd användning av Ivermektin under pandemin skulle totalt kunna ha uteslutit behovet av både vaccin och globala nedstängningar. Det stora frågetecknet kvarstår: Vem styr egentligen WHO, och vad är deras egentliga syfte? Många ifrågasätter varför organisationen tycks gå i linje med globala intressen och läkemedelsbolagens agendor.
