I Cecilia Petterssons litteraturvetenskapliga avhandling Märkt av det förflutna? riktas sökarljuset mot vilket märkligt och paradoxalt fenomen minnet är: flyktigt och bedrägligt men samtidigt kraftfullt och helt centralt i våra liv. Avhandlingen tar sin utgångspunkt i det stora intresse för minnet som präglar 1990-talets konst, litteratur, film, samhällsdebatt och vetenskapliga forskning. Genom att studera fem svenska romaner (Kapten Nemos bibliotek av P.O. Enquist, Musselstranden av Marie Hermanson, Nästa som rör mig av Bodil Malmsten, Dom av Cilla Naumann och Medan tiden tänker på annat av Niklas Rådström) och ett antal för det sena 1900-talet centrala minnesteorier undersöker Cecilia Pettersson hur vi idag föreställer oss minnet. Hon visar att det framför allt är de problematiska aspekterna av minnet som varit i fokus på senare år svårigheterna att minnas och minnets brister och tillkortakommanden. Men i Märkt av det förflutna? modifieras också denna bild genom att den idag mer undanskymda frågan om minnets betydelse och funktion i människans liv lyfts fram. Cecilia Pettersson visar att det i vår samtid pågår en kamp om hur minnet bäst ska förstås. I den vetenskapliga teoribildningen framställs minnet som skört, bristfälligt och opålitligt medan det i den samtida skönlitteraturen beskrivs på ett mer tvetydigt och mångfacetterat sätt. Cecilia Pettersson, född 1974, är verksam som litteraturvetare vid Göteborgs universitet. Hon har även en examen i kulturvetenskap och har bland annat arbetat som teaterproducent. Märkt av det förflutna? är hennes doktorsavhandling.
