Stater finns inte, de blir till. Dagens länder på Europas karta är bara ett fruset snitt av en utveckling som startade på medeltiden och fortfarande pågår. Högmedeltidens kanske tusen små politiska enheter, styrda av hertigar, grevar eller självständiga städer, plockades ihop till den tidigmoderna epokens kraftfulla kungariken. För första gången i historien hade ett system av suveräna stater sett dagens ljus. Krigen mellan staterna drev dem att bygga upp militärmakt och byråkrati. Men det var inte bara maktkampen som spelade roll. Om inte vanliga människor hade protesterat, ställt krav och haft egna idéer om det goda samhället hade staterna sett annorlunda ut. Både makt och människor byggde staten. I Makt och människor berättar Harald Gustafsson, professor i historia vid Lunds universitet, om den gamla europeiska statsvärldens uppkomst, utveckling och under­gång i franska revolutionens kölvatten.

Stater finns inte, de blir till. Dagens länder på Europas karta är bara ett fruset snitt av en utveckling som startade på medeltiden och fortfarande pågår. Högmedeltidens kanske tusen små politiska enheter, styrda av hertigar, grevar eller självständiga städer, plockades ihop till den tidigmoderna epokens kraftfulla kungariken. För första gången i historien hade ett system av suveräna stater sett dagens ljus. Krigen mellan staterna drev dem att bygga upp militärmakt och byråkrati. Men det var inte bara maktkampen som spelade roll. Om inte vanliga människor hade protesterat, ställt krav och haft egna idéer om det goda samhället hade staterna sett annorlunda ut. Både makt och människor byggde staten. I Makt och människor berättar Harald Gustafsson, professor i historia vid Lunds universitet, om den gamla europeiska statsvärldens uppkomst, utveckling och under­gång i franska revolutionens kölvatten.

Stater finns inte, de blir till. Dagens länder på Europas karta är bara ett fruset snitt av en utveckling som startade på medeltiden och fortfarande pågår. Högmedeltidens kanske tusen små politiska enheter, styrda av hertigar, grevar eller självständiga städer, plockades ihop till den tidigmoderna epokens kraftfulla kungariken. För första gången i historien hade ett system av suveräna stater sett dagens ljus. Krigen mellan staterna drev dem att bygga upp militärmakt och byråkrati. Men det var inte bara maktkampen som spelade roll. Om inte vanliga människor hade protesterat, ställt krav och haft egna idéer om det goda samhället hade staterna sett annorlunda ut. Både makt och människor byggde staten. I Makt och människor berättar Harald Gustafsson, professor i historia vid Lunds universitet, om den gamla europeiska statsvärldens uppkomst, utveckling och under­gång i franska revolutionens kölvatten.