Trots att kvinnor genom tiderna har varit politiskt engagerade syns de sällan i den politiska historieskrivningen. I Nyktra kvinnor synliggörs hur kvinnor medverkade till att bygga upp välfärdssamhället och demokratin i en tid då de varken betraktades som politiska medborgare eller var välkomna i beslutsfattandet. När de inte kunde göra sina röster hörda i traditionellt manliga organisationer och partier bildade kvinnorna egna sammanslutningar. Denna avhandling handlar om en av Sveriges största kvinnoorganisationer, Vita Bandet, som var en kvinnlig, kristen nykterhetsorganisation. Den bildades år 1900 av godtemplaren Emelie Rathou och var knuten till den internationella rörelsen Worlds Womans Christian Temperance Union. Vitbandisternas mål var att skapa ett nyktert och sedligt samhälle. För att nå sitt mål drev de såväl alkoholfria restauranger som filantropiska inrättningar, kurser och folkbildning. De var partipolitiskt aktiva, de deltog i opinionsskapandet och de agerade som politiska påtryckare i allehanda frågor som rörde kvinnors rättigheter, sexualmoral, alkoholpolitik och arbetsmarknadspolitik. Här analyseras Vita Bandets ideologiska inriktning och dess sociala och politiska engagemang under 1900-talets första tre decennier. Utifrån ett rörelseteoretiskt ramverk analyseras både den idémässiga grunden och det praktiska arbetet i relation till den samtida synen på kvinnan och hennes roll i samhället, politiken och demokratiseringsprocessen.
