Den tysk-judiske filosofen Ernst Cassirers "Om kulturvetenskapernas logik. fem studier" tillkom när han som emigrant från Nazityskland var professor vid Göteborgs Högskola. Boken utkom i högskolans årsskrift 1942, samma år som Cassirer emigrerade vidare till USA. Mot bakgrund av sitt huvudverk, "De symboliska formernas filosofi", behandlar Cassirer här i fem sammanhängande och koncisa studier de humanistiska vetenskapernas historia, grunder och struktur. Han förankrar dessa vetenskaper fenomenologiskt och undersöker vad som utmärker deras begreppsbildning. Kultuvetenskapernas centrala begrepp är, enligt honom, ”form”, till skillnad från kausalitet i naturvetenskaperna, och det är totaliteten av de symboliska former i vilka det mänskliga livet utspelas som dessa vetenskaper vill vinna kunskap om. Avslutningsvis reflekterar Cassirer över temat ”kulturens tragedi” i anslutning till Rousseau och Georg Simmel. Kulturen förstår han som en fortlöpande kommunikativ process: ”kulturens genuint stora verk står aldrig inför oss som något alltigenom förstelnat och fastlagt. […] Deras innehåll finns bara till för oss genom att det ständigt tillägnas på nytt och därigenom gång på gång återskapas.”
