"Det är folkets röst som skall höras när man läser dessa anteckningar". Citatet från 1930 syftar på de framväxande samlingarna vid Västsvenska folkminnesarkivet i Göteborg. Under 1900-talets första hälft införlivades hundratusentals uppteckningar om folkets liv, leverne och minnen i de stora folklivs- och folkminnesarkiven runt om i landet. Insamlingen var nära förbunden med den framväxande hembygdsrörelsen samt pågående forskning vid landets högskolor och universitet.

Från och med 1970-talet ändrade många forskare inställning till uppteckningsmaterialet. Idag uppfattas samlingarna ofta som uttryck för de äldre forskarnas egna ideologier och syn på det förflutna. Insamlingen framställs som ett konservativt, elitistiskt och idealiserande projekt med inriktning på den gamla svenska bondekulturen.

I Folkets minnen undersöks kritiskt den nu rådande bilden av det äldre traditionsmaterialet. En utgångspunkt är att föreställningarna är förenklade. Här beskrivs och analyseras traditionsinsamling i idé och praktik under åren 1919-1964. Hur har samlingarna en gång kommit till och vilka var egentligen "folket"? Målsättningen är att fördjupa förståelsen för traditionsarkivens material.

Fredrik Skott är historiker och folklorist, verksam vid Institutet för språk och folkminnen och vid Göteborgs universitet. Folkets minnen är hans doktorsavhandling.

"Det är folkets röst som skall höras när man läser dessa anteckningar". Citatet från 1930 syftar på de framväxande samlingarna vid Västsvenska folkminnesarkivet i Göteborg. Under 1900-talets första hälft införlivades hundratusentals uppteckningar om folkets liv, leverne och minnen i de stora folklivs- och folkminnesarkiven runt om i landet. Insamlingen var nära förbunden med den framväxande hembygdsrörelsen samt pågående forskning vid landets högskolor och universitet.

Från och med 1970-talet ändrade många forskare inställning till uppteckningsmaterialet. Idag uppfattas samlingarna ofta som uttryck för de äldre forskarnas egna ideologier och syn på det förflutna. Insamlingen framställs som ett konservativt, elitistiskt och idealiserande projekt med inriktning på den gamla svenska bondekulturen.

I Folkets minnen undersöks kritiskt den nu rådande bilden av det äldre traditionsmaterialet. En utgångspunkt är att föreställningarna är förenklade. Här beskrivs och analyseras traditionsinsamling i idé och praktik under åren 1919-1964. Hur har samlingarna en gång kommit till och vilka var egentligen "folket"? Målsättningen är att fördjupa förståelsen för traditionsarkivens material.

Fredrik Skott är historiker och folklorist, verksam vid Institutet för språk och folkminnen och vid Göteborgs universitet. Folkets minnen är hans doktorsavhandling.

"Det är folkets röst som skall höras när man läser dessa anteckningar". Citatet från 1930 syftar på de framväxande samlingarna vid Västsvenska folkminnesarkivet i Göteborg. Under 1900-talets första hälft införlivades hundratusentals uppteckningar om folkets liv, leverne och minnen i de stora folklivs- och folkminnesarkiven runt om i landet. Insamlingen var nära förbunden med den framväxande hembygdsrörelsen samt pågående forskning vid landets högskolor och universitet.

Från och med 1970-talet ändrade många forskare inställning till uppteckningsmaterialet. Idag uppfattas samlingarna ofta som uttryck för de äldre forskarnas egna ideologier och syn på det förflutna. Insamlingen framställs som ett konservativt, elitistiskt och idealiserande projekt med inriktning på den gamla svenska bondekulturen.

I Folkets minnen undersöks kritiskt den nu rådande bilden av det äldre traditionsmaterialet. En utgångspunkt är att föreställningarna är förenklade. Här beskrivs och analyseras traditionsinsamling i idé och praktik under åren 1919-1964. Hur har samlingarna en gång kommit till och vilka var egentligen "folket"? Målsättningen är att fördjupa förståelsen för traditionsarkivens material.

Fredrik Skott är historiker och folklorist, verksam vid Institutet för språk och folkminnen och vid Göteborgs universitet. Folkets minnen är hans doktorsavhandling.