I omkring tvåhundra år har barn och ungdomar i Sverige klätt ut sig till påskkäringar. Liksom alla levande traditioner har också detta maskeringsupptåg förändrats. På 1800-talet klädde ungdomar ut sig till oigenkännlighet och försökte på olika sätt likna sägnernas häxor. De gick runt i byarna, skrämdes och hittade på hyss. Nutida påskkäringar är istället små, söta och snälla. Från att ha varit ett ungdomsupptåg är utklädseln till påskkäringar numera en barntradition. Idag är sedan till stor del organiserad och anpassad efter vuxenvärldens syn på hur påsken ska firas. I boken undersöks påskkäringstraditionen över tid. Här behandlas såväl stabila som föränderliga drag. En central gestalt i framställningen är häxan. Hur kan tron på häxor och berättelser om dem relateras till traditionen att klä ut sig? Hur förs traditionen vidare och vem har kontroll över dess iscensättning? Fredrik Skott är folklorist och kulturhistoriker vid Institutet för språk och folkminnen. Denna bok är resultatet av ett forskningsprojekt inom ett av institutets fokusområden - Årets fester och livets högtider.
