Institutet för språk och folkminnen, Göteborg – förlag

Det här är en ordbok som visar äldre blekingska - sådana ord och uttryck som farfar eller mormor känner bäst igen och kanske fortfarande använder. Här finns tre möjligheter att hitta ett ord. Man kan antingen leta bland normaliserade former, dvs. så som orden stavas på standardsvenska, eller leta i en avdelning där uttalet är uppslagsord. Det går också att utgå från en betydelse och ta reda på hur den uttrycks på äldre blekingsk dialekt. Och så ges det tips hur det går att söka dialektord i en databas på nätet.

Det ropades i skymningen ute på en myr påstod år 1680 en kvinna i Rone socken på Gotland. För henne och andra sockenbor framstod ropen som läten från ett övernaturligt väsen - från ett i lönn fött och mördat barn. Det var en barngast som skrek om kvällarna. I socknen fanns det en barnamörderska. Ett ouppklarat mord var ett brott som kunde nedkalla Guds straff över dem alla. En krissituation hade uppstått och det gällde att finna den skyldiga. Föreliggande framställning behandlar trosföreställningar och berättelser om övernaturliga fenomen och väsen. Den är avsedd att framvisa den stora betydelse dylika företeelser hade för människorna i gången tid och hur tro och dikt påverkade deras uppfattning av omvärlden och präglade deras beteende.

Från abbedánk till övårvaolsvär. I ordboken Skånska dialektord hittar du äldre skånska dialektord. Den berättar vad orden betyder, hur de uttalas och vad de har för normaliserad svensk form. Man kan också ta reda på hur en viss betydelse kan uttryckas på en skånska som nu är mindre vanlig och hos många bara lever i minnet av hur mormor eller farfar pratade. I boken visas också hur man via nätet kan söka i en databas med dialektord ur en stor samling hos Institutet för språk och folkminnen..

"Vi slapp bombningar och skjutande, men påverkades i allra högsta grad" skriver Nina från Majorna i Göteborg. En annan av dem som var med under åren då andra världskriget pågick, säger att hon har burit med sig minnet av det genom hela livet. Även om Sverige förskonades från att dras med i kriget förändrades levnadsvillkoren och vardagslivet under beredskapstiden. Här berättar ett hundratal kvinnor och män om sina minnen från krigsåren. Deras berättelser handlar om försörjning, nya roller, ransoneringar, mat, kläder, om hur kriget var närvarande på olika sätt och hur det har påverkat livet efteråt. De minns hur tiden präglades av såväl oro och sorg som glädje och nöjen. Några berättar om livet som inkallad, förhållandet mellan militär och lokalbefolkning, skyddsåtgärder och frivilligförsvar, andra beskriver hur det var att leva i gränstrakter eller att komma som flykting till Sverige. Vardagsliv under andra världskriget är ett resultat av en omfattande insamling av minnen från beredskapstiden. Mer än fyrahundra personer har bidragit med berättelser, fotografier m.m. - huvudsakligen från Västsverige men också från andra delar av landet. Här presenteras ett urval av detta rika material. De många rösterna ger bilder utifrån olika positioner och uppfattningar, som bidrar till att skapa en djupare förståelse för det dagliga livet under denna tid. Projektet Vardagsliv under andra världskriget är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Institutet för språk och folkminnen.

I omkring tvåhundra år har barn och ungdomar i Sverige klätt ut sig till påskkäringar. Liksom alla levande traditioner har också detta maskeringsupptåg förändrats. På 1800-talet klädde ungdomar ut sig till oigenkännlighet och försökte på olika sätt likna sägnernas häxor. De gick runt i byarna, skrämdes och hittade på hyss. Nutida påskkäringar är istället små, söta och snälla. Från att ha varit ett ungdomsupptåg är utklädseln till påskkäringar numera en barntradition. Idag är sedan till stor del organiserad och anpassad efter vuxenvärldens syn på hur påsken ska firas. I boken undersöks påskkäringstraditionen över tid. Här behandlas såväl stabila som föränderliga drag. En central gestalt i framställningen är häxan. Hur kan tron på häxor och berättelser om dem relateras till traditionen att klä ut sig? Hur förs traditionen vidare och vem har kontroll över dess iscensättning? Fredrik Skott är folklorist och kulturhistoriker vid Institutet för språk och folkminnen. Denna bok är resultatet av ett forskningsprojekt inom ett av institutets fokusområden - Årets fester och livets högtider.

Skånes ortnamn ger en namnvetenskaplig redogörelse för bebyggelsenamnen i Skåne. Varje volym omfattar ett av landskapets 23 härader. Namnbelägg ur äldre och yngre skriftliga källor redovisas, jämte dialektuttal och kamerala uppgifter. I centrum står dock namnens tolkning – vad betyder Brandstad, Fränninge och Öved, vilket ”berg” syftar Hallsberg ursprungligen på och vilken Erik gav namn åt gården Eriksdal? skånes ortnamn riktar sig till språkforskare, arkeologer, historiker, agrarhistoriker, fastighets- och släktforskare m.fl., till anställda inom offentlig förvaltning som arbetar med ortnamnsfrågor och inte minst till den intresserade allmänheten. Skånes ortnamn ges ut av Institutet för språk och folkminnen (Isof). Denna volym handlar om bebyggelsenamnen i Färs härad i sydöstra Skåne, ett område som motsvaras av större delen av Sjöbo kommun samt delar av Hörby, Lunds och Tomelilla kommuner. Drygt 1 000 ortnamn tas upp till behandling i boken.

Naturen för mig: Nutida röster och kulturella perspektiv är en populärvetenskaplig bok om människor och natur. Den bygger på erfarenheter och berättelser som vittnar om att ämnet är engagerande, stort och svårgripbart. I Naturen för mig medverkar forskare från de svenska folkminnesarkiven och flera av landets universitet. Med etnologiska perspektiv undersöker de naturen som en del av människors vardag och kultur. Boken utgår från ett rikt och mångsidigt material som har samlats in över hela Sverige - genom frågelistor, intervjuer och fältarbeten. Den innehåller ett trettiotal artiklar som varvas med citat, berättelser, teckningar och fotografier. De många rösterna ger perspektiv på olika sidor av människors relationer till naturen och berör frågor som: Vad är natur? Var finns den? Vad gör vi där? Boken ges ut i samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen och Folklivsarkivet vid Lunds universitet.

En av islams grundpelare är hajj - vallfärden till Mecka. Genom att allt fler svenskar identifierar sig som muslimer är hajj en tradition som många i Sverige på olika sätt kommer i kontakt med. Röster om hajj introducerar den muslimska vallfärden och dess betydelse historiskt, socialt och språkligt. Vem kan resa på hajj - och vem kan inte delta? Här berättar också ett antal muslimer om sina känslor och upplevelser under pilgrimsresan från Sverige till Mecka. Genom en finländsk språkvetare och forskningsresande, Georg August Wallin, ges en historisk ögonblicksskildring från 1845. Boken är resultatet av ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen, Göteborgs universitet och Världskulturmuseet.

Allt färre människor i Sverige talar dialekt. Det beror främst på att dialekterna jämnats ut och allt mer kommit att likna standardsvenskan. I större städers omnejd är det också tydligt att drag, som tidigare betraktats som urbana, sprider sig. Inte minst har detta sagts gälla i Göteborgs närmaste omgivning. I denna bok ställs frågan hur det ser ut lite längre bort i den västsvenska regionen, och språket på ett antal orter 45-130 km från Göteborg undersöks. Sprider sig göteborgskan dit också eller står sig den traditionella dialekten starkare där? I boken beskrivs hur västsvenska dialekter har förändrats sedan mitten av 1900-talet och hur dagens dialektsituation kan karaktäriseras. Dessutom undersöks processerna för språkförändring i två områden som ligger på samma avstånd från Göteborg men som har haft traditionellt olika dialektsystem - Västergötland och södra Bohuslän. Eftersom språklig förändring föregås av språklig variation läggs stor vikt vid att söka förklaringar till den inter- och intraindividuella variationen. Förklaringarna söks såväl på en övergripande samhällsnivå som på mikronivå i det enskilda samtalet. Avslutningsvis problematiseras begreppet dialekt och författarna diskuterar hur termen kan användas om olika språkliga varieteter i ett samhälle som genomgått stora språkliga förändringar det senaste århundradet.

Boken behandlar namnförrådet i det område som förr bar namnet Tunge härad och som idag är en del av Munkedals kommun. I boken förklaras och kommenteras häradsnamnet, namn på i häradet belägna socknar, byar, gårdar, f.d. torp och andra smärre bebyggelser av olika slag liksom namn på sjöar, vattendrag, berg, mossar, åkrar och ängar. Några av de namn som behandlas används inte idag. De återspeglar en svunnen tids namnförråd. Boken innehåller också ett relativt stort antal dialektord betecknade naturformationer av olika slag liksom ord för olika typer av odlingar och betesmarker. Ortnamnen i Tunge härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Serien vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn, bohusläningar, turister, turistorganisationer, hembygdscirklar, skolor och studieförbund. Den bygger på material som idag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen; Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Namnet Sotenäs finns omnämnt redan i de gamla isländska sagorna och avsåg från början troligen det näs som skjuter ut i Soten, havsområdet utanför Bohuskusten söder om Väderöarna och Fjällbacka skärgård och norr om Smögen och skärgårdsområdet därutanför. Att ordet sot i detta namn skulle avse något mörkt är knappast troligt eftersom Soten varken har mörkt vatten eller är en instängd fjord. Namnet hänger snarare samman med verbet suga och syftar på de kokande bränningar och den för sjöfarten farliga sugande baksjö som bildas i fjorden när vågorna slår in mot uppgrundningarna i området och sedan sugs ut igen. Betydelsen av namnet är i så fall 'fjorden som utmärks av sugande farlig sjögång'. Ortnamnen i Sotenäs härad behandlar namn i det område som idag till största delen utgörs av Sotenäs kommun. I boken förklaras och kommenteras namn på sjöar, vattendrag, vägar och stigar, hamnar, berg, mossar, myrar, åkrar och ängar med mera - namn som inte betecknar bebyggelse. En del av dem används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord, liksom personnamn och ett kulturhistoriskt register. Ortnamnen i Sotenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Det vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn; bohusläningar, turister, turistorganisationer, hembygdscirklar, skolor och studieförbund. Boken bygger på material som idag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg.

Det som tidigare var Tanums härad (Tanums och Lurs socknar) är idag en del av Tanums kommun. I denna bok förklaras och kommenteras häradets bebyggelsenamn: härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av namnen används inte idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord och personnamn. Serien Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Den bygger på material som idag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

Ortnamnen i Stångenäs härad behandlar namn i det område som i dag utgörs av Lysekils kommun. I boken förklaras och kommenteras namn på sjöar, vattendrag, vägar och stigar, hamnar, berg, mossar, myrar, åkrar och ängar med mera - namn som inte betecknar bebyggelse. En del av dem används inte alls idag utan speglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord, liksom personnamn och ett kulturhistoriskt register. Ortnamnen i Stångenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Det vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Boken bygger på material som i dag finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

Ortnamnen i Sotenäs härad behandlar namn i det område som idag till största delen utgörs av Sotenäs kommun. I boken förklaras och kommenteras områdets bebyggelsenamn; härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av dem används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord och personnamn. Ortnamnen i Sotenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Serien vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Boken bygger på material som finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen vid Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG).

Ortnamnen i Stångenäs härad behandlar namn i det område som idag utgörs av Lysekils kommun (utom Skaftö). I boken förklaras och kommenteras områdets bebyggelsenamn: härads- och sockennamn, namn på byar, gårdar, torp och backstugor. En del av dem används inte alls idag utan återspeglar äldre tiders namnförråd. Boken innehåller också ett stort antal dialektord och personnamn. Ortnamnen i Stångenäs härad ingår i serieverket Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. Serien vänder sig till alla som har intresse av Bohuslän och dess ortnamn. Boken bygger på material som finns tillgängligt hos Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.