Denna tredje del av Wedbergs Filosofins historia inleds med en översikt av den filosofiska utvecklingen från början av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Ett antal filosofiska riktningar tas upp med avseende på några utvalda teman såsom medvetandets problem och den empiristiska vetenskapskritiken. Större delen av volymen koncentreras sedan kring en ingående diskussion av tankar hos några huvudgestalter i 1800-talets och 1900-talets filosofi: Bernard Bolzano, Gottlob Frege, Bertrand Russell, George Edward Moore, Rudolf Carnap och Ludwig Wittgenstein. Den tidiga Wittgensteins Tractatus och den sena Wittgensteins Filosofiska undersökningar ägnas var sitt kapitel. Bokens sista kapitel tar upp två riktningar i skandinavisk filosofi: Osloskolan, särskilt Arne Næss empiriska semantik, och Uppsalaskolan med dess kritik av metafysik, subjektivism och värdeobjektivism. Liksom i de två första delarna av Filosofins historia är det de filosofiska idéerna som står i centrum för framställningen. På sitt mästerliga sätt frilägger Wedberg strukturen i olika filosofiska teorier, diskuterar olika tolkningar av dem och deras rimlighet och synar motiven bakom dem.

Denna tredje del av Wedbergs Filosofins historia inleds med en översikt av den filosofiska utvecklingen från början av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Ett antal filosofiska riktningar tas upp med avseende på några utvalda teman såsom medvetandets problem och den empiristiska vetenskapskritiken. Större delen av volymen koncentreras sedan kring en ingående diskussion av tankar hos några huvudgestalter i 1800-talets och 1900-talets filosofi: Bernard Bolzano, Gottlob Frege, Bertrand Russell, George Edward Moore, Rudolf Carnap och Ludwig Wittgenstein. Den tidiga Wittgensteins Tractatus och den sena Wittgensteins Filosofiska undersökningar ägnas var sitt kapitel. Bokens sista kapitel tar upp två riktningar i skandinavisk filosofi: Osloskolan, särskilt Arne Næss empiriska semantik, och Uppsalaskolan med dess kritik av metafysik, subjektivism och värdeobjektivism. Liksom i de två första delarna av Filosofins historia är det de filosofiska idéerna som står i centrum för framställningen. På sitt mästerliga sätt frilägger Wedberg strukturen i olika filosofiska teorier, diskuterar olika tolkningar av dem och deras rimlighet och synar motiven bakom dem.

Denna tredje del av Wedbergs Filosofins historia inleds med en översikt av den filosofiska utvecklingen från början av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Ett antal filosofiska riktningar tas upp med avseende på några utvalda teman såsom medvetandets problem och den empiristiska vetenskapskritiken. Större delen av volymen koncentreras sedan kring en ingående diskussion av tankar hos några huvudgestalter i 1800-talets och 1900-talets filosofi: Bernard Bolzano, Gottlob Frege, Bertrand Russell, George Edward Moore, Rudolf Carnap och Ludwig Wittgenstein. Den tidiga Wittgensteins Tractatus och den sena Wittgensteins Filosofiska undersökningar ägnas var sitt kapitel. Bokens sista kapitel tar upp två riktningar i skandinavisk filosofi: Osloskolan, särskilt Arne Næss empiriska semantik, och Uppsalaskolan med dess kritik av metafysik, subjektivism och värdeobjektivism. Liksom i de två första delarna av Filosofins historia är det de filosofiska idéerna som står i centrum för framställningen. På sitt mästerliga sätt frilägger Wedberg strukturen i olika filosofiska teorier, diskuterar olika tolkningar av dem och deras rimlighet och synar motiven bakom dem.